Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. “Spader dams“ bekanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39!4 —
hemma i litet af hvarje i spelväg . . . Något svårt är det visst
icke. Men i alla fall bör man ju, när det rör summor, alltid
kunna något . . . Har ni varit med om att gissa på tre kort då?
— Inte det heller, min nådiga, sade Allan allt mer förvånad.
— Men det har jag, utbrast creolskan med ett nytt klin-
gande skratt, som kom baronen att åter en gång röra sig oroligt
i sömnen . . . Som risken här blir störst, ja, nästan uteslutande
på min sida, vågar jag föreslå detta spel, hvilket har den stora
fördelen, att ej draga ut på tiden . . . Hon är öfver tre nu.
Och jag måste hem . . . Förlorar jag, skall jag gärna lemna
förbindelse ... Vi ta tusen kronor kortet. Vill ni?
Allan var svarslös. Med allt mer växande undran hade
han lyssnat till hennes lifliga ordström utan att fatta mer deraf,
än att hon nu ville kasta sig in på den djärfvaste hazard. Men
med minne af hennes ord, då han föreslog, att ej mottaga några
pänningar af henne, slog han sig nu ned vid bordet i afvaktan
på hvad som skulle komma.
Med en graciös handrörelse räckte hon honom en kortlek
sägande:
— Ni blandar, jag kuperar.
Och Allan blandade, men med en min, hvars högtidliga
allvar kom henne att fråga:
— Ar ni rädd?
— Rädd? Nej, visst icke . . . Men något nyfiken, det
medger jag gerna.
— Såå. Nå då skall ni snart få den plågan stillad . . .
Så här går det till. Ni tar ett kort, hvilket ni vill, ur leken.
Baksidan håller ni mot mig. Framsidan mot er själf. Var så
god sätt er så, att jag ej kan se genom kortet. Så der ja! . . .
Nu skall jag gissa, hvad det är för kort, som ni dragit. Gissar
jag rätt, har jag vunnit, i annat fall förlorat ett tusen kronor.
— Men det blir ju trollkonster och icke spel, inföll Allan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
