Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Spekulativ kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Mamma! Hvad tänker du göra?
— Blir min sak . . . Du får tids nog veta det efter vigseln.
— Du skrämmer mig! — Hon rusade upp med alla tecken
till oro . . . Du tänker väl aldrig . . .
— Efter vigseln har jag sagt. Kom i håg, att du är i
ordning till klockan sju.
Och den barska damen lämnade hastigt bruden åt egna
tankar, för att själf styra om att expressbuden, hvilka nu an-
lände, skulle fara aktsamt med de tunga linnelådorna.
Hon hade knapt lämnat rummet, förr än dörren till hufvud-
entrén öppnades, och Jane visade sig i tamburen.
Utan att taga af sig hvarken hatt eller kappa skyndade
hon fram mot Vivi, nästan brådskande och frågade utan att
först helsa:
— Har Allan varit här?
— Nej, det har han icke . . . Men det var vådligt, livad
du ser orolig ut . . . Har det händt något tråkigt?
— Nej . . . Nej . . . Ingenting alls . . . Det var bara . . .
— Det har händt något, Jane. Jag ser det på dina för-
gråtna ögon . . . Tala! Du måste säga mig det. Rör det
mig? Rör det Kurt kanske? Säg, o säg!
— Allan har icke varit hemma i natt.
— Nå, men det var väl icko så ovanligt. Allan brukar
ju hålla till på klubben nu mera . . . Kurt sade i går . . .
— Kurt, ja! Hvad tror du han . . .
Hon hejdade sig och undvek den blick af skarpt intresse,
som Vivi riktat mot Jane, hvilken lätt skiftade färg vid denna
granskning.
Vivi observerade detta, när hon med underligt allvar i
rösten hördes fortsätta:
— Du gör dumt i att vara så hemlighetsfull mot mig.
Jag vet kanske mer, än du tror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
