- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Andra delen /
91

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En weddingtrip

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 91 —
Visitkortets båda sidor voro fyllda med denna skrift. Ett
kuvert omslöt snart det hela och på detta kom adressatens full-
ständiga adress. Hoprulladt till en cigarettliknande cylinder stop-
pade hon sedan ned det lilla brefvet i sin börs och derpå både
denna och plyschboken i sin kappficka.
För ett ögonblick syntes hon derpå hemfalla åt en tung-
sint, slö resignation.
Hade någon af de medresande i sofkupén nu sett Jane,
skulle man afgjordt tagit henne för inslumrad, der hon satt med
hufvudet bakåtlutadt mot vagnsdynorna. Man skulle kanske
äfven hafva observerat, att hennes anletsdrag återspeglade tunga,
sorgsna drömtankar, och att en nyss fallen tår gjort en glänsan-
de rand på hennes ena kind.
Men i så fall; livad vore väl detta annat, än hvad man på
resor så ofta får bevittna? Hvad vore väl detta annat än en
ny illustration till afskedets smärta, en bild af den långa, kanske
oviga skilsmässans sorg? ...
Men Jane sof icke.
Lugnt och kallt gjorde hon nu upp sin räkning med lif-
vet. Beräknande vände hon hvarje blad i sin tillvaros dagbok,
och synade hvarje sida, der hon fann någon anledning att dröja
fast vid, och med samma intresse, som rättvisan kan syna en
namnteckning, hvilken man kan antaga vara förfalskad.
Men hur hon synade och hur hon vände dessa blad, fann
hon mtet annat än äkta skrift, som i korta drag visade henne
hur hon lefvat, men utan kommentarier öfver hur hon i många
fall bort lefva.
Korrekt och präntadt stod det för henne allt. Hon hade
bara att välja hvilken punkt, som hon nu fann mest bindande.
Och hon fann den. En lång punkt pa många sidor, å hvil-
ka hennes och älskarens namn voro sammanflätade likt under-
liga bokstäfver i ett monogram, i hvilket hvarje typ var så sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/2/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free