Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. En morfinismens apostel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vidare egna paret mrs 0’Brin-Allan någon uppmärksamhet —
känna ni äfven det der herrskapet?
— Nej, icke det minsta! Skynda dig då! Kanske hon
dör. O, gud, hvad jag är rädd!
— Pjåsk! Dåndimpen;
— Ser du då inte? Hon är ju . . .
— Nå än se’n? svarar æsculapen flegmatiskt, i det han
tämligen omildt makar undan Allan Brätte, hvilken, följd af “la
belle créole“, äfven närmat sig den afsvimmade . . . Den här
saken tycks endast vara ett vulgärt fall af épiplerose. Hon är
ju röd som en kokt kräfta.
— Min herre! Ni är ganska . . .
— Yar ni så god och lägg er inte i den här saken, af-
bryter doktor James, i det han på nytt makar undan Allan ...
Jag tror mig vara situationen bättre vuxen än ni.
— Men jag fordrar, att . . .
— Allan, mon ami, inga scener jag ber! Kom, och låt de
der människorna sköta sig själfva.
Mrs O’Brin har på nytt lagt sin arm på Allans axel, när
hon — fortfarande på franska — uttalar dessa ord, under det
att hennes blickar hastigt uppfånga en skymt af den afsvimma-
des ansikte och ett minne af älskarens, hustruns, drag arbetar
sig upp i hennes hjärna . . . Kom, låt oss gå härifrån . . . Du
vet ju . . .
Och hon för den halft döendes make bort från skådeplatsen
i det hon fortsätter:
— Du vet ju, att vi lofvat hvarandra största inkognito ...
Hvad skulle man till exempel säga, om händelsevis . . .
— Tyst min älskling! . . .
Och han låter sig bortledas, under det att doktorn,
understödd af fru Petterzon, tvingar in konjaken mellan Janes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>