Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 177 —
Nu hade man poletterat det rikligt tilltagna Petterzonska
•“Grepäcket“ och satt i stilla meditationer uppkrupna på en sotfa
i en just ej vidare bekväm väntsal.
Fyra kvinnoögon behärskade energiskt entrén: Janes och
Agnes’ ögon. Den ena hade endast sinne för en väntad medel-
ålders man med mörkt, spetsigt helskägg; den andra väntade med
otålighet att få se en smärt yngling med prydliga mustascher.
Den förra väntade Allan Brätte, den senare sin Edvin, läkaren
utan diplom.
För öfrigt bryddes dessa kvinnor ej det minsta af larmet
kring dem eller de tyska tidningstörsäljarnes påträngande envishet.
Agnes föreföll att ha blifvit alldeles stum. Jane svarade
endast på fru Petterzons direkta frågor, men svaren kommo få-
ordiga och frånvarande och verkade störande mot det lifliga spe-
let i hennes ögon, hvars glänsande blickar det lätta, men dock
täta floret ej kunde dämpa så tillräckligt, att de undgingo den
gamla damens uppmärksamhet.
Också utbrast hon, just som hon fick ett alldeles för be-
fängdt svar på någon fråga:
— Fröken söker visst någon i den här röran? Är det
Edvin, så tag saken med lugn. Att han kommer, det kan jag
då våga en hel årsränta på.
Och hon behöjde ej riskera något. Ty orden voro knapt
uttalade, innan Agnes reste sig med ett rop och ville skynda
fram mot den unge man, som just nu tog väntsalen i oroligt
betraktande från den entré, i hvilken nu äfven creolskans om-
bonade figur stack upp.
Med ett raskt grepp fick fru Petterzon åter ned sin dotter
på bänken, och några kraftigare ord på renaste stockholmsdia-
lekt blandade sig med den babyloniska språkförbistringen i vänt-
.salen.
— Sitt stilla, säger jag! Vill han inte se oss, får han min
Brutna Eder II. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
