Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 182 —
lidelsernas skola, hvars förberedande klasser han aldrig gått
igenom.
Det var nog mycken egoism, som dikterade denna filosofi,
hvars logik hon icke bemödade sig om att undersöka.
Men hon fann tröst deri. Och framåt midnatt fann hon
äfven hvila.
Tyskorna hade nu stigit af som man hoppats. Fru Petter-
zon hade redan somnat mot vagnshörnet. Äfven hos Agnes
hade naturen ändtligen tagit ut sin rätt. Och slutligen finna
vi också Jane, halft utsträckt på den soffa, der tyskorna haft
plats öfverlämna sig åt en sömn, hvars behaglighet hon — trots
det nuvarande mindre bekväma läget — ej på länge fått njuta.
Utan äfventyr uppnådde man Cöln, visserligen något led-
brutna men i alla fall uthvilade nog att så godt som omedelbart
fortsätta in på franskt område.
Doktor James uppvaktade nu artigare än i Berlin. Han
gjorde sig till och med en smula angenäm för sin tillämnade
brud, med hvilken han hade ett privat samtal, från hvilket Ag-
nes återkom med en hel värld af lycka i sina ännu något röd-
kantade ögon.
Jane var för själfvisk att i denna omständighet se ett gynn-
samt förebud till egna syftens realiserande. Det rann redan upp
för henne, att den lilla skismen måste underhållas med konstlade
medel, på det att “pojkens“ låga till creolskan ej skulle slockna
i samma stund som han fördes undan hennes tändande trollkrets.
Men hvad som nog icke läte sig göra nu, skulle möjligen bli
tillfälle att utföra i Paris. Och för den skull ställde hon sig
som om hon med varmt hjärta delade den unga flickans glädje
när hon under frukosten hördes yttra till fru Petterzon:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
