Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197 —
— Och en gång är ingen gång, ifyllde den unge äfventy-
raren med strålande glädje ... Yar för öfrigt fullt obekymrad
Som jag sagdt, vid min sida har ni intet att frukta.
— Och själf är jag at naturen icke det minsta rädd al
mig. När jag tänker närmare på saken, så kan ju det här bli
rätt lustigt. I)et är bara en viss samvetsförebråelse, som ännu
håller mig en smula retirée, svarade Jane med en skalk i ögat.
— Och det skulle vara?
— Tanken på lilla fröken Agnes.
— Bah! Henne skall jag nog . . . det vill säga. Ni har
ju lofvat, att icke skvallra ur skolan?
— Absolut diskretion, min herre.
— Grodt! Klockan elfva skall droskan stå utanför porten.
Till dess farväl. Er tjänst skall icke bli obelönad, svarade dok-
tor James, i det han bugande aflägsnade sig från sin “medbrottsling“.
Jane kände i detta nu ej det minsta samvetsagg för sina
I
båda välvilliga väninnors skull. Tankarna på att i manligt säll-
skap kunna komma i själfva bränningarna af händelsernas flod
upptog henne helt och hållet, tills James åter visade sig sägande:
— Nu, min fröken. Vagnen är framme.
En stund senare höll vagnen på planen framför Moulin
Bouge. Man hade knapt stigit ur förr än James hördes hviska :
__ Se der! Hon vänder sig just hit. Vi ha kommit precis.
Jane följde den anvisade riktningen. Hennes blickar hade
träffat mrs < >’Brins, som stödd mot kapten Brättes arm närmade
sig det i strålande belysning liggande nöjestemplet, af folkhu-
morn äfven döpt till “Helveteskvarnen“, dit nu äfven hon vid
doktor James sida ställde sina steg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
