- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Andra delen /
210

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Äfventyr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

början af detta uppträde. Han var i hemlandet till och med
känd såsom en slagskämpe at lust och tallenhet. Och bland
dessa “småkryp“, som han kallade parisarne, visste han, att mer
än en skulle tumla som käglor, om han “viftade till“ dem. Men
när Jane märkte, att äfven hennes kavaljer började visa tecken
till slagfärdighet, kunde hon ej, hur rädd hon än var om sin
man, låta det redan skedda ökas med ännu ett utbrott, som kunde
hafva ytterligare allvarsamma följder. Och hon hängde sig fast
vid hans arm hviskande:
— För guds skull! Håll er lugn! Se der komma poli-
ser! Slår ni till någon, så . . .
— Men hur skall hon der kunna reda sig? afbröt James
och gjorde en gest mot creolskan, just som polisen trängde sig
in för att gripa den lille ilskne parisaren, som nu åter kommit
upp och skred till nytt anfall ... Ni måste ursäkta mig. Men
det är min plikt att skydda äfven henne.
— Gerna, svarade Jane . . . Men, min gud! Nu taga de-
ju äfven Allan!
— Allan? Hvem är det? frågade James . . . Ah! Jag
förstår! Ni inenar henues man. Känner ni då honom? fort-
satte doktorn med ett tonfall af förvåning, i det han kastade-
en blick på kapten Brätte, som nu fördes bort jämte parisaren
under larm och oväsen från alla håll i salen, der trängseln hun-
nit bli oerhörd.
— Ja, svarade Jane med energi . . . Och jag skall följa
honom . . . Bry er icke om mig. Jag reder mig nu mycket,
bra utan kavaljer. Hon der tycks behöfva er bättre.
Och utan att invänta doktorns svar pressade sig Jane in.
bland den ström, som trängde sig efter polismännen och de an-
hållna slagskämparne.
Nästa minut hade han förlorat henne ur sikte.
Med en ed öfver kvinnors besynnerligheter, och villrådig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/2/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free