- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Andra delen /
218

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Ett djärft beslut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 218 -
i sällskap ined en röd sådan gled förbi bakom en pelare vid
sidan om entréen.
Mycket riktigt! Det måste vara doktor James, tänkte hon,
när hon nu äfven träffades afnågra gräsligt förvridna franska glosor.
Paret hade stannat på en punkt, som gjorde det möjligt
för Jane att se och höra utan att själf bli sedd. Och det klack
till i henne, när hon nu hörde den röda dominons röst. Med
djup sonor stämma och på flytande franska, tydligen markerande
sina ord för att göra sig förstådd af den gröna, sade hon:
_ Ni känner således icke denna dam !
Nej, svarade den andra och fortsatte med svanghet.
— Jag vet endast, att hon är från Arboga och heter Winkler.
Men jag tviflar på, att hon talar sanning.
— Men hon är vacker, fortsatte den röda. Jag har till
och med observerat, att min man haft ögonen på henne. Hvad
liar hon för sig?
_Vet icke! Men hon är visst rik, tror jag. Mycket kon-
stig människa förresten, svarade James.
_ Kanske ni är kär i henne också. foitsatte den röda, i
hvilken Jane nu kände igen sin mans älskarinna.
_ Jag? Nej, nej! Mitt hjärta brinner icke för någon
annan än för er . . . Ni är den ljufvaste, som . . .
— Vill ni lofva mig en sak? afbröt den röda.
— Tusen saker om ni vill, dyrkansvärda ?
— Gif akt på den der damen. Och berätta mig allt, som
ni kan få veta om henne.
— Gerna! Men hvarför? Jag försäkrar, att jag icke . . .
_ jag har mina skäl. Ett af dessa är, att min man be-
stämdt har uppmärksammat henne, och . . .
— Och ni är jalouse? afbröt James häftigt.
— Nej, Nej! Visst icke. Icke blir man jalouse på sin
man. Men jag tål ändå icke, att . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/2/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free