- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Andra delen /
251

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Ett djärft beslut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 251 —
Han hade just kommit till denna punkt af sin lugnande
tankegång, då han plötsligt fick se, hur Allan smög sig fram till
den stängda dörren.
Med ett tecken åt Kurt att hålla sig tyst, vred han om
den elektriska knappen.
Glödlampan öfver bordet slocknade och rummet hlef inbäd-
dadt i djupaste mörker.
Kurt spärrade hörseln för att möjligen upptäcka orsaken
till denna plötsliga scenförändring. Det var icke utan att hans
hjärta bultade, och en fruktan smög sig öfver honom, att det
var Jane, som i exalterad sinnesförfattning genast kommit sig
för att blotta sin närvaro i detta hotell för mannen, kanske endast
i hopp om att nu — utan skydd som hon vore efter samman-
stötningen med fru Petterzon och hennes dotter — söka beveka
Allan att fly creolskan och vända hem med sin hustru.
Detta måste förhindras. Och ginge det ej, måste åtminstone
Kurt ej vara närvarande vid ett sådant möte. Som hon nu
helt visst kände sig, skulle hon kanske i Allans närvaro slunga
ut mot sin älskare några ord, hvilkas verkan kunde bli ödesdi-
ger nog.
Kurt kände Allans lynne. Hotellet skulle kunna få bevittna
ett uppträde, som redan följande dag kunde ge den skandalhung-
riga parispressen spaltfyllnad för en hel vecka. Aftryck skulle
göras i hemlandet. Och så voro alla Kurts planer grusade i en
handvändning.
Hastigt smög han sig fram mot den dörr, som ledde ut
till korridoren.
Mattan dämpade fullständigt ljudet af hans steg och mörk-
ret gjorde honom osynlig. Han var god strateg och beträdde
aldrig en plats utan att noga och genast förvissa sig om dess
lokaliteter.
Hans första tanke var, att draga sig ur spelet genom en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/2/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free