- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Andra delen /
287

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Syndens lön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 287 —
att egna dottern ock James — som med förvåning gåfvo akt
på — den minsta notis.
Men hade hon bespetsat sig på att nu i en hast bli bjuden
på några finesser — hvilket hon verkligen syntes bereda sig på
— tycktes den elegante svensken i detta afseende bli lika lång
sam med att rekvirera som Agnes’ fästman var det.
Oberörd af allt, som tilldrog sig omkring honom och utan
att fästa sig hvarken vid fru Petterzon eller Kurt — som med
förvåning stannat midt på golfvet och betraktade Allans arrange-
ment med oförställd nyfikenhet — fortsatte Allan att med kali-
grafisk omsorg studera hvarje linie i det erhållna brefvet under
det att han då och då mumlade några ord, hvars innebörd fru
Petterzon icke kunde uppfatta.
Den själfinviterade damen började visa tecken till otålighet.
Hennes mening om denne herres artiga sätt — såsom hon nyss
fått den — var redan betydligt modifierad och till Allans naek-
del. Också spelade hennes blickar med viss ängslan öfver till
James och Agnes, som nu serverades en anrättning, hvars läckra
arom högeligen bidrog att reta fru Petterzons matlust. Ur stånd
att längre kunna lägga band på sig vände hon sig derför upp-
fordrande mot Brätte och sade :
— Hur länge menar herrn att jag skall sitta här som ett
spektakel? Ska’ vi ha’ något eller ej?
Allan vaknade upp som ur en dröm vid ljudet af hennes
ord. Och i det han fann hur ogranlaga han burit sig åt i sin
tankspriddhet och äfven kände hur löjligt tanklöst han handlat,
samt att här icke fanns annat att göra, än att på bästa sätt söka
reparera både missförståndet och fauten sade han:
— Förlåt mig min fru! Jag är en smula distrait derför
att jag ej fått en blund i mina ögon i natt . . . Behagas det
ett glas vin?
— Yin? Nej tack! Jag måste ha en bit mat. Och efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/2/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free