Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätt som denna tids unga ädlingar förvärfvade de högre
insikter i krigskonst och statsmannavärf, som det tillkom
en frälseman att äga, och till hvilkas förvärfvande
frälserätten just var afsedd att bereda tillfälle. Enligt
krönikornas vittnesbörd var Engelbrekt till växten liten, men
storsint, vältalig och tapper.
Till denne man vände sig nu dalkarlarne i sin nöd,
och han, som tydligen hade en liflig känsla af, att större
bildning och högre samhällsställning just äro gifna, för
att deras innehafvare må kunna gagna sina
medmänniskor, han åtog sig det besvärliga och ingalunda ofarliga
uppdraget att resa till konungen i Köpenhamn för att
söka skaffa rättvisa. Oförfärad framträdde han inför
konungen och yttrade till honom enligt Rimkrönikans
berättelse:
»De fattige bönder i Dalarna bo,
De bedja Eder för Guds vilja,
att Jösse Eriksson från dem skilja.
Han hafver dem mycken orätt gjort,
som I hafven ofta sport.
Förr än de lida längre den vånda,
förr vilja de från arf och eget gånga.
De vilja nu hellre lida död
än lefva längre i sådan nöd.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
