Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nens namn missledde och plundrade folket, samt
uppmanade regeringen att utrota »kättarne»,
såsom de kallade alla dem, hvilka icke ville veta
af någon annan medlare mellan Gud och
men-niskor, än den ende Medlaren. Jesus Kristus.
Gabriella var en venetianska af hög börd, känd
för sin skönhet och sin tina bildning. Liksom
många hennes landsmaninnor var hon, olik
qvin-norna i andra delar af Italien, blond, och
Hennes långa, ljusa flätor förhöjde hennes glada och
behagliga utseende. Hon hade en klar, ljuflig
röst och använde den numera till att sjunga de
psalmer, hvilka för första gången hördes i
Venedig, när den nya lärans bekännare samlades
att prisa Gud för ljuset af Jesu Kristi
evangelium.
Gabriella och hennes make hade sam^rtrrina
trossyskon i ett litet rum, beläget i det inre af
en stor byggnad, för att med dem uppbygga sig
på deras allraheligaste tro.
Dagen förut, Maria himmelsfärdsdag, hade
den lysande fest firats, dervid dogen på den stolta
»Bucentauren» farit ut på hafvet, med hvilket
han genom att kasta en guldring i detsamma
på ett högtidligt sätt trolofvat sig, en ceremoni,
som syftade på Venetianernas långa herravälde
till sjös, och i historien är känd under namn af
»Adriatiska hafvets förlofning». Den stolte
seglaren helsades af det församlade folkets
högljudda bifallsrop, ty detta folk syntes
företrädesvis älska lustbarheter af en praktfull karakter.
En trolös tjenare hos Mentonini omtalade, i
hopp att vinna sin bigtfaders ynnest,
sammankomsterna i sin husbondes hem. Härigenom
blef allt kändt af prelaten, som var
under-inqvi-sitor och prest vid Santa Maria Maggiora kyrkan.
Venedig hade vid denna tid varit skådeplats
för en misslyckad politisk sammansvärjning, och
ryktet nämnde många af republikens förnämsta
familjer såsom deltagare i densamma. Då
likväl Gabriellas och hennes makes slägt af brist
på bevis blefvo frikända, reste sig
stor-inqvisi-torn och anklagade dem för att hafva omfattat
den nya läran, samt att till förfång för den
heliga katolska kyrkan hafva sökt utbreda den.
Denna anklagelse leddes väl icke genast i bevis
och blef således för tillfället utan påföljd, men
det frö, som blifvit utkastadt, grodde i mörkret
för att omsider bära sin bittra frukt.
II.
Fem månader hafva förflutit efter ofvanstående
händelser. Bönestunderna hos makarna
Mentonini hafva i stillhet fortgått till välsignelse för
månget hjerta. En sådan bönestund är nyss
slutad. Den lilla familjen sitter vid sin
aftonmåltid, då en stark stöt mot muren- gifver
tillkänna, att gondolieren fästat sin båt vid
stranden.
Gabriella, som anade någon fara, gick ut på
balkongen för att se efter, hvilkens gondol hade
närmat sig.
Vid första ögonkastet igenkände hon en ung
man, som någon tid varit i hennes svärfaders
tjenst. Så snart han fick se henne, gaf han
henne ett tecken, att han ville komma upp.
»Hvad för dig hit så brådskande, Antonio?»
frågade Gabriella, under det hon smög sig tätt
intill sin’man.
»Ack, signora, jäg vet icke huru jag rätt skall
framställa det, men ni och er man äro anklagade
för kätteri, och inqvisitionens medlemmar äro
kanske redan på väg till er».
Maken och den snart blifvande fadern vände
sig till den bestörta hustrun och slöt henne med
ena handen till sitt bröst, under det han med
den andra pekade på en mängd af
inqvisitionens tjenare, hvilka just nu landstego från en
gondol.
Inom ett ögonblick voro alla böcker gömda.
Det är anmärkningsvärdt, att en handskrifven
bibel, som lästes af dessa få personer, öfver
hvilka den gudomliga * sanningens ljus kastat
sina strålar, plägade bäras omkring från det ena
stället till det andra på så sätt, att
manuskriptet var oinbundet och de lösa bladen hängdes
omkring lifvet under den vida manteln. Ku
hade man dock sett nog för att arrestera Vin- ,
cenzo Mentonini såsom den, hvilken haft
religiösa sammankomster i sitt hus.
Den arma Gabriella såg sin make bortföra» !
af de män, som angifvit honom, och kunde ej j
förstå, hvarför icke äfven hon blifvit fängslad;
de republikanska lagarne ansågo likväl vid denna
tid qvinnan mindre tillräknelig, och följaktligen
blef Gabriella qvarlemnad. Vincenzo var den ;
brottslige, och honom skulle hela hämnden träffa.
De katolska presterna voro uppretade öfver
gryningen af den nya dag, som hotade att förskingra
de tjocka moln, hvaraf strålarne från
rättfärdighetens sol bortskymdes för verlden.
III. i
Anländ till sitt fängelse, begärde den stackars
Mentonini att erhålla en skriftlig tillåtelse för
sin hustru att besöka sig, men ehuru han
under tårar bad härom, nekades den honom be- ;
stämdt. Under de första veckorna kunde den
förkrossade Gabriella endast genom gondolieren
något meddela sig med sin make. Många
olyckliga fångar hade dessa gondolierers fyndighet
att tacka för det de fingo någon underrättelse
från de sina. Det är allmänt bekant, att dessa
gondolierer pläga sjunga, under det de styra sina
båtar öfver lagunernas breda vatten. Sedan
Antonio af Gabriella fått veta hvad hon ville säga
sin olycklige make, meddelade han honom detta
sjungande, under det han långsamt gled fram
nedanför fönstret, der fången stod ängsligt
väntande att få höra roddaren närma sig.
(Forts.)
––––––
Anmälan.
Barnens Tidning, redigerad af L. S. med
flere medarbetare, utkommer 2 gånger i
månaden och kostar på posten 1: 50 pr
ex. Då minst 5 ex. reqvireras direkte
från Fosterhinds-Stiftelsens
Förlags-Expe-dition, Stockholm, erhålles hvart 6:e ex.
gratis. Tages 30 ex. nedsattes priset till
I krona pr ex. och dessutom lemnas hvart
II :te ex. gratis.
Se för öfrigt den utförliga anmälan i n:r 1.
Stoc kholm,
tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, l£90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
