Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Såsom gräset på marken”.
(Med planch.)
>En menniskas dagar äro
såsom gräset. Hon blomstrar
såsom blomstret på marken. När
vädret går deröfver, så är det
icke mer, och det känner icke
]P| mer sitt rum> (Ps. 103: 15,16).
Jill en gröna ängens blomsterprakt
Hur snart förgår ej den!
Och på hvar ros förgängelsen
Sin pregel sätter änl
När lian öfver fältet gått
Dess fägring är förbi!
Vi, som i lifvets vår nu stå,
Som gräs ock vissna vi!
Må vi i tid besinna det
Och söka först af allt
Det lif, som evigt skall bestå
I ständigt ny gestalt.
––>•$#?•«–
Från Indien.
(Utdrag ur bref från pastor Rensaa till hans fordna
söndagsskolbarn vid Sundbyberg.)
Kära små vänner!
Ofta har jag tänkt på eder, både medan
jag ännu var qvar i Sverige och sedan
jag kom hit ut till det aflägsna Indien.
Jag har tänkt på huru vi sjöngo
tillsammans i söndagsskolan, och huru vi bådo,
läste och samtalade om Herren Jesus och
hans kärlek äfven till barnen. Vi plägade
då ock bedja för de stackars hednabarnen,
och några af eder ha ju också arbetat för
dem i er lilla syförening; jag är ock viss
att många af eder fortfarande tänka på dem
i kärlek och bedja för dem. Då viljen I
ock höra något om dem.
Att hindubarnen äro svarta, det veten I
redan. Deras hud är svart och ty värr,
äro äfven deras hjertan svarta, förmörkade
genom synd och okunnighet. De kunna
väl aldrig få hvit hud, men de kunna få
hvita, rena hjertan, tvagna i Jesu blod,
och de kunna en dag få stå i sida, hvita
kläder inför Lammets tron.
Emedan solen här ute bränner så mycket
hetare än hemma hos oss, behöfva barnen
ej gå klädda på samma sätt som i de
nordliga länderna. Dock kan äfven här vara
rätt kallt om morgnar och aftnar, och då
få de stackars barnen frysa ganska mycket,
synnerligast de fattiga. Men de få ej blott
frysa, de äro äfven blottstälda för svåra
sår och skador, då de icke hafva några
skyddande kläder. Många barn här dö
också till följe af sådana sår och skador.
Qvinnorna. hafva det ock svårt i Indien,
i det de vid alla tillfällen måste utföra det
tyngsta arbetet, och flickorna måste redan
som helt små begynna härmed. Sålunda
måste de stiga tidigt upp om morgnarne
och jemte sina mödrar gå ut för att samla
bränsle, torra grenar, halm och dylikt.
Derefter måste de hemta vatten. Alla bördor
bära de på hufvudet. Vidare måste de
mala all säden, och förrätta allt arbete ute på
marken. När I hören detta, käre små
vän-ver, så glömmen icke att tacka Gud för
de stora företräden I hafven framför de
stackars hindubarnen, och hjelpen villigt
till med allt hvad I kunnen i hemmet.
Hindubarnen få ej heller lära sig renlighet
och snygghet; de flesta af dem lefva i all
slags smuts. Hemma hos oss kamma
flickorna ordentligt sitt hår och se putsade
och rena ut. Här raka de vanligtvis af
håret med undantag af en liten tofs på
hjessan, eller ock låta de det växa vildt,
utan att kamma eller borsta det. Denna
brist på ordningssinne söka de ersätta
medelst allehanda prydnader, såsom ringar i
näsa och öron, på fingrar och tår. På
ar-marne kunna de hafva ringar från
handleden ända upp till armbågen. Dessa
ringar äro af olika metall, form och färg. Det
kostar icke så liten möda att få på en ny
ring, isynnerhet en fotring, ty den måste
vara trång för att ej falla af. Jag var en
gång i tillfälle att se huru en sådan ring
sattes på. Det var torgdag och platsen
hvimlade af folk. Ringsäljaren hade slagit
sig ned under ett träd. En stackars qvinna,
som begärt ett par nya fotringar, satt på
marken framför honom. En hop nyfikna
stodo rundt omkring. Ringarne voro trånga.
För att kunna få dem på, använde säljaren
ett för ändamålet afsedt jern, med hvilket
han förde ringarne öfver hälen; foten
måste derunder vridas och vändas åt alla håll
och operationen kostade qvinnan stor smärta.
Men när hon efter otroliga svårigheter fått
ringarne på, såg hon helt lycklig ut.
Hennes lidande var dock icke slut härmed, ty
de fula ringarne skola säkert mer än en
gång förorsaka henne mycken nöd.
Jag läser hindispråket, men ännu dröjer
det nog länge innan jag kan predika. Bed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
