Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 BARNENS TIDNING. [N:r 15.
Från Kina. TwT r Fruntimmersföreningens sednaste
års-berättelse för Kinamissionen meddela vi följande: Den närvarande tiden synes vara en
särskild besökelsetid för Kina. De svåra
straffdomar, som öfvergått landet, hafva i sin mån bidragit till att öppna folkets hjertan för evangelium, och Herrens vittnen hafva frihet att genomvandra det stora riket i alla riktningar och der utså den ädla
säden Särskildt i Kinas norra provinser
visar sig en glädjande mottaglighet af det gudomliga ordet. Missionär Lechler, som under en lång följd af år varit en trogen arbetare derute, och som under sina besök i Sverige äfven blifvit personligen känd af många svenskar, har under sistförflutna året blifvit förflyttad från Hongkong till Hinnen, som ligger i det inre af fastlandet. Der har han fått ännu rikare tillfälle till direkt
missionsverksamhet bland hedningarne. Om denna förflyttning skrifver han sjelf: »Så äro vi då med Guds hjelp lyckligt anlända till vår bestämmelseort. Huru
nådig och barmhertig är Herren, tålig och af stor trohet och godhet! Uppblickande till honom begynna vi nu åter på nytt och bedja vingårdens Pierre att sjelf anvisa oss det arbete, som han ännu vill låta oss
utföra, och gifva oss den nödiga visheten, kraften och skickligheten dertill, på det att hans heliga namn i oss och genom oss må blifva förhärligadt. Den 11 mars på aftonen afreste vi från Hongkong och
fram-kommo följande morgon med ångbåten till Kanton. Här måste vi bland de ända till tusental uppgående kinesiska båtarne på Kantonfloden uppsöka en, som skulle föra oss uppför floden, hvarifrån man ännu har två dagsresor till lands fram till Hinnen. Men det behöfs både tid och tålamod
innan man kan komma öfverens om afgiften för resan och komma sig i väg. Då det slutligen lyckats oss att finna en båt, som ville medtaga oss och våra saker för
hälften af det först begärda priset, så gälde det att inrätta oss för en 14 dagars resa. Man måste alltid medtaga sina egna
bäddar, då man reser i Kina, men för en
båtresa. behöfver man äfven proviant och
köks-kärl. Man måste alltså köpa med sig en säck ris, ved, kol, servis och kryddor.
Under vägen har man ofta tillfälle att vid handelsplatser köpa kött, grönsaker, höns och ägg. Vi fingo en liten hytt för oss sjelfva, och hade ännu ett litet rum,
hvar-est vi uppehöllo oss under dagen.
Skepps-manskapet på dessa båtar består af en
kapten, som för det mesta står vid rodret, en styrman, som i fören styr båten medelst en lång bambustång, samt åtta matroser, hvilka draga båten uppåt floden medelst ett långt rep, eller i nödfall skjuter den framåt med långa bambustänger. Följande afton voro vi redan i Schaklung och en vecka senare i Futschukpai. Jag fruktade att resan härifrån skulle gå mycket
långsamt, emedan vattnet i floden var grundt, men så kom ett starkt åskregn och fylde floden med vatten. Vi fingo nu äfven så gyn3am vind att vi kunde segla, så att manskapet fick hvila från sitt
ansträngande arbete. Sedan vi passerat ännu några stationer, upphunno vi ändtligen vår bestämmelseort, och den dagen afslutade vi på ett särskildt sätt med lofsång och tacksägelse». Strax derefter begynte missionär Lechler sina resor i provinsen, än kortare än längre, och härunder har han här och der
påträffat kristna familjer eller enskilda, som
mycket fröjdat sig öfver hans besök. Flickskolan i Hongkong, om hvilken vi en och annan gång meddelat något,
fortgår alltjemt under möda och arbete, men också under synbar Guds välsignelse. Vi intaga här några bref från barnen i denna skola, som underhålles af gåfvor från Sverige, hvarvid äfven många barn få vara med och gifva sin lilla skärf. Hongkong 1889. Till Fruntimmersföreningen i Stockholm. Mina älskade vänner. Denna gång vill jag skrifva ett bref till eder, kära vänner. I julas voro vi alla mycket glada. Jag tackar också mycket för eder godhet att sända mig så många vackra gåfvor. Isynnerhet blef jag mycket glad öfver den lilla vackra nålboken. Jag har nu varit 4 år här i skolan och är i 3:dje klassen. Jag är 12 år gammal och det är 15 flickor till i min klass. Det är 3 lärarinnor, som undervisa oss. Vi äro 3 syskon. Då jag var 9 år dog min
moder. Min äldre bror går i skola i vår
hemtrakt. Förra året kom inspektorn och en annan herre af komitén med herr och fru Lechler till oss, hvilket var en stor glädje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
