Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 BARNENS TIDNING. [Nr 19.
Filips bref. (Med planch.) kan jag inte få den?» »Nej, det får du rakt inte; en
or-dentlig silkessjalett att klippa i
tra-sor, det förstår du väl, att du inte kan få». »Men den skall inte klippas i trasor», försäkrade lille Filip; »den skall användas till en flagga, en riktig svensk flagga». »Jo, jag tackar; du skulle kunna sy. en flagga, du! Nej, du skulle blott klippa
sönder den och så kasta bort den». Filip öppnade åter sin mun till en
försäkran, då hans lilla syster Siri inföll: »Hvad är det, som han inte kan få?» »Han vill ha min silkessjalett att sy sig en flagga af till sin barkbåt», svarade
Alma, den sextonåriga systern, som tyckte att denna begäran var ett riktigt helgerån. »Men den är så gammal», fortfor Filip; »inte kan du någonsin begagna den mer». »Nej, det kan du verkligen inte», tillade Siri. »Och den är så passande till flagga, blå med gula ändar». »Och du har så många andra sjaletter», understödde Siri, som hade sitt eget
intresse af Filips båt. »Nej, barn, huru kunnen I vara så
envisa! Kan inte Filip få några andra lappar till sin flagga?» »Jag har bedt mamma, men hon hade inga». »Bed någon annan då». »Jag har också bedt Oskars syster, men hon ville inte ge mig några». »Ser du», triumferade Alma, »det finnes flere än jag, som inte vilja förstöra sina saker». »Ja, men hon är då inte så snäll som du». »Jag skulle nog göra dig till viljes»,
återtog Alma blidkad, »men jag tycker det är skada med sjaletten». »Skada med den!» afbröt Filip föraktligt, »den gamla trasan!» »Nej, hör du, Filip, hur han du säga så? Nu får du den då rakt inte; se så!» »Alma!» »Nej, bara för det du kexar». Alma såg bestämd ut och vände sig bort. Filip vände sig också om och var
alldeles röd i ansigtet. Han hade gråten i
halsen och darrade på rösten: »Alma, du är inte en bit bättre än Oskars syster». Och dermed sprang han bort. Alma hade afgått med segern och satte på sig en bestämd och öfverlägsen min, men hennes samvete sade henne, att hon mycket väl kunnat göra sin lille bror till viljes. En gammal urblekt sjalett — och hans båt, som han var så glad öfver — det hade väl varit värdt att gifva honom
flaggan, han skulle ha blifvit så glad öfver den! Emellertid lät Filip ej vidare se sig förr än till qvällsvarden. Alma skulle gerna
ingått förlikning, men han satt röd och tyst och låtsade icke märka hennes små försök till ett närmande. »Alma», sade Siri hviskande dagen derpå och närmade sig systern, som satt och sydde i väfkammaren, ’»kan du tänka dig hvad Filip gör?» »Nej, hvad då?» »Han skrifver inne i hvardagsrummet, och det är inte i skrifboken, det kunde jag se. Jag tror det är ett bref, men till hvem i all verlden är det? Han är ju nästan
omöjlig att få ur fläcken då han måste skrifva r.yårsbref till farmor och fastrarna, och nu sitter han och skrifver på egen hand! Jag såg på långt håll hur han hade plumpat på sidan». »Det måste jag se», utbrast Alma och sprang upp. »Ja, men gå tyst!» Alma sprang in i sitt rum och kom
tillbaka med den omtalade blå och gula
sjaletten, gjorde ett tecken åt lilla Siri att hålla sig tyst och smög sig på tå bakom Filip. »Här, Filip, skall du få din flagga, och jag skall sy den åt dig också». Filip lade ögonblickligen båda händerna öfver brefvet, hvarigenom de sista raderna gjordes oläsliga, men Alma tog honom, röd och bläckig som han var, om halsen och gaf honom en kyss. »Du är ändå snäll, Alma», började Filip helt förlägen. »Ja, men nu skall du också visa mig ditt bref!» Filip blef ändå rödare. »Det kan du få, ty det är ändå till dig», sade han och ville springa sin väg, men Alma höll honom qvar med silkessjaletten, som hon kastade om hans hals. »Du är ju inte ledsen på mig», sade hon leende, men med en tår i sitt öga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
