Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gråa flugsnapparen.
(Med plansch.)
hU ilstan öfverallt i Skandinavien, där skog
växer, träffas den grå flugsnapparen.
#Jr Åfven i södra Europa är han allmän,
mot öster träffas han på Kaukasus och
Altai-bergen. Öfver vintern flyttar han ända in
i det inre Afrikas skogar. I början af Maj
kommer han åter till oss. Hans dräkt är
på ryggsidan grå, på hufvudet hvitfläckig;
undersidan är smutsigt hvit med rostgul
anstrykning på sidorna samt här och där
glest gråfläckig. Kroppslängden uppgår till
14 cm., hvaraf stjärten upptager 7 cm.
Flugsnapparen är alldeles icke kinkig, utan
håller till godo med hvarje buske, som
någorlunda tillfredsställer hans anspråk. Höga
träd, isynnerhet om de stå vid vatten,
erbjuda honom allt som han fordrar för sin
tillvaro. Människans närhet skyr han icke,
slår sig därföre ofta ned midt i byarne, ja,
till och med på gårdarne, men trifves lika
bra på sådana stallen, som sällan besökas
af människor. Flugsnapparen är en
munter, orolig fågel, som hela dagen kikar efter
byte. Sittande högt uppe i ett träd, i en
buske, på en torr gren eller annan
framskjutande kvist, ser han sig omkring åt alla
håll, vippar då och då med stjärten och
väntar till dess en flygande insekt kommer
i närheten. Så snart han uppspanat en
sådan, flyger han efter honom, fångar honom
med mycken skicklighet, hvarvid man
tydligt hör näbbens sammanslående och
återvänder till samma ställe, hvarifrån han flög
ut. Hans flykt är vacker, tämligen snabb,
ofta flaxande med omväxlande starkt
utbredda och därpå åter sammandragna vingar
och stjärt. Bland trädens grenar och kvistar
hoppar han icke omkring och lika litet
kommer han ned på marken. Hans röstmedel
äro mycket små. — Då väderleken är
vacker, erhåller flugsnapparen sin föda med
lekande lätthet, men ej så då det är
regnväder. Då måste han, liksom svalorna ofta
lida nöd, och man ser honom ängsligt
kring-flaxa träden och söka efter flugor. Man
kan då äfven få se, huru han borttager den
lyckligt upptäckta flugan eller myggan från
hennes sittplats eller huru han för uugarnes
skull till och med beslutar sig för att plocka
bär. Ungame sitta under regniga dagar
hungrande och klagande på kvistarne, för- j
äldrame flaxa kring husen och träden, äfven- [
som de större flugorna lockande däggdjuren,
och komma de med tom näbb i närheten
af bärbuskar, exempelvis vinbärsbuskar, störta
de sig i en båge uppifrån nedåt afslita ett
bär och föra detta genast till ungame. Detta
upprepa de flera gånger under några få
minuter, men dessförinnan spana de alltid efter
insekter, och man ser lätt att bären endast
äro en dålig nödfallsföda för dem. — Om
ett par icke störas, rufvar det blott en gång
om året. Boet står på olika ställen, helst
på låga stubbar, såsom gamla pilstubbar
eller på de små kvistame nära deras
utgångspunkt från stammen, under hustak,
uti hål, i träd och murar, äfvensom i gamla
svalbon. Det sammansättes af fina, torra
rottågor, grön mossa och dylikt och fodras
inuti med ull, hästhår och fjädrar m. m.,
men har alltid ett oordentligt utseende. 1
böljan af Juni lägges 4 till 5 ägg, som
ruf-vas under 14 dagar turvis af hanne och
hona. Ungame växa hastigt, men behöfva
lång tid innan de själfva kunna fånga
insekter i flykten.
»En gång», berättar den kände zoologen
Naumann, »fångade en okynnig pojke en
gammal hona vid boet, b vari 4 knappt
half-vuxna ungar sutto, och bar dem
allesammans in i ett rum. Knappt hade den fångna
honan undersökt fönstren, men ej funnit
någon utväg att fly, förr än hon fogade sig
i sitt öde, fångade flugor, matade ungame
därmed och bedref denna jakt så ifrigt, att
snart rummet helt och hållet befriades från
dem. För att ej låta henne och ungame
förhungra, bar gossen dem till grannen.
Äfven här var stugan snart rensad från
flugor. Nu buros fåglarnc till en annan granne,
och äfven hos denne voro flugorna snart
utrotade. Denne bar dam till en 3:dje, och
så gick flugsnapparefamiljen från granne till
granne i hela byn och befriade innevånarne
från deras besvärliga gäster, de förhatliga
flugorna. Äfven till mig kom turen, och
af tacksamhet utverkade jag sedan friheten
åt hela familjen. Ungarne växte vid den
rikliga födan hastigt och lärde äfven själfYa
snart fånga flugor.» J. V.
–––-<$*–––
cHLuaD Da ftat foj’oat, fiåCf Det. SJättte
ät att Du iclle lo^vat, än. att Du foj’uai
ocH ej- fi-åffet. Sa£. <?: 3.
––«««*>––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
