Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då jag hunnit fram till fyren och
knackade på dörren, öppnades denna af en
gammal fyrvaktare, hvilken erbjöd sig att visa
mig omkring. Jag följde honom genom en
smal gång till ett rum på nedre botten, där
en mängd saker, nödvändiga vid fyrens
skötande, förvaras. Vi dröjde diir dock endast
helt kort och gingo sedan upp för en brant
trappa till den andra våningen. Rundt
omkring denna löper en trång yttre gång,
försedd med staket; i dess midt iir anbragd
den stora lampa, hvilken det tillkommer
fyrvaktaren att dagligen fylla med olja och
att tända så fort solen gått ned.
Hvad godt tron I att fyrtornet skulle
göra sjömännen, huru fast dess klippgrund
än är, och huru viil det är inriittadt både
med maskineri och lampa, om det ieke
funnes någon, som kunde förse denna med olja
och vid mörkrets inbrott tända den? Fyren
skulle vara till ingen nytta. På samma
sätt måste äfven vi, om vi i denna världens
mörker skola kunna lysa för Jesus och visa
förlorade själar till honom, fyllas med den
helige ande och upptändas af honom. Af
oss sjiilfva kunna vi icke gifva mera ljus
än fyrtornet kunde, om det lämnades åt
sig själft.
Då jag närmare undersökte lampan, ådrogo
sig glasrutorna, hvaraf den på alla sidor
omgafs, min uppmärksamhet. Huru klara
och rena de voro — icke den minsta fläck
kunde upptäckas. Af stor vikt är det äfven
att de hållas sådana. Finge de fläckas af
dam eller smuts, vare sig in- eller utifrån,
skulle ljuset icke förmå sprida sitt sken
vidt ut öfver hafvet. Detta bör lära oss,
huru vi måste behållas rena och
obesmit-tade och gå till Herren Jesus för daglig, ja
stundlig rening från synden, om han
genom oss skall kunna lysa ut öfver världen.
Jämförd med solen eller månen var fyren
mycket liten, och likväl skulle dessa
himlakroppar aldrig kunnat fullgöra dess arbete.
Fyren hade sin egen särskilda plats och
sitt särskilda arbete, och om den troget fullgör
detta, till hvilken stor nytta är den icke då.
Käre unge vänner, I hafven alle, hvar
oeli en fått sin lilla vrå i världen, där I
kunnen lysa för Jesus, och diir I fått ert
särskilda arbete att fullgöra för honom. Om
I försummen att lysa, där han har ställt
eder, eller försummen att fullgöra det arbete
han har gifvit eder, skall ingen annan kunna
göra det i edert ställe; det skall förblifva
ogjordt och någon dyrbar själ, som kanske
genom eder kunde vunnits för Herren, skall
för evigt gå förlorad. Det är en allvarlig
sanning; Herren gifve oss nåd att rätt
be-hjärta den!
Håll din lampa klar, min broder,
Seglarn, som från stormigt haf
Sträfvar nu att liinna hamnen,
Kan i mörkret gå i kvaf.
Låt de mindre ljusen brinna,
Lysa upp den vilda sjö:
Någon vftderdrifvcn sjöman
Kan du rädda från att dö.
––––sm»«––––-
Douglas.
»Slaf, fri, älskad, ärad.»
O len 20 febr. 1895 dog i Förenta
sta-’ tema Fredrik Douglas, en man,
hvars hela lif vittnar om huru
genom karaktersfasthet, flit och ihärdighet en
framstående ställning kan vinnas äfven af
den, som är född och uppfödd i den
största fattigdom och under de mest
ogynnsamma yttre förhållanden.
Fred Douglas, en född slaf, vann
nämligen icke allenast »de hvites» förtroende i
så hög grad, att han, trots det han tillhörde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
