Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som en karl med godt samvete, den där har fan
i kroppen endera klockan är tolf på dagen eller
natten.
Med ett ord, han var för lycklig för att det
kunde få fortfara. Hur vi än söka hålla oss undan,
så hittar oss alltid olyckan förr eller senare i vår
vrå och drager fram oss.
För kamrern kom den i form af några gamla
hemorrhoider, som tarfvade operation. Det var
ingenting farligt, det var endast en följd af de
sköna, stoppade stolarna på ämbetsrummet, men
doktorn ordinerade naturligtvis sjukhus såsom det
enklaste och bekvämaste. —
Där låg han nu i sitt första klassens ensamma
rum och hade tråkigt. Operationen var
öfverstånden, men det skulle dröja ett par veckor, innan
han fick komma ut.
Den stackars kamrern hade grymt tråkigt.
Han längtade efter ämbetsrummet med dess
präktiga björkvedsbrasa, som hvarje morgon
hälsade honom med ett glädtigt flammande och
framför hvilken han alltid brukade värma sina händer;
han längtade efter tidningarna på »Sällskapet» och
kvällarna med sina små virapartier tillsammans
med grosshandlaren och riksbankskassören.
Och med en främmande känsla af bitterhet
tänkte han på, att en annan hade ockuperat hans
rum och värmde sig framför hans brasa och satt
och vräkte sig i hans bekväma stol och att
grosshandlaren och kassören nog togo sin vira honom
förutan, som om han aldrig funnits till — de
behöfde minsann inte leta efter tredje man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
