Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Endast en i sällskapet deltog icke i samtalet.
Det var en ung affärsman från Stockholm, hvars
stora språkkunskap och vana vid resor vi flera
gånger haft gagn af. Hans namn var Vilhelm
Hagberg.
Han såg tankspridt upp i luften, som om han
för sitt minne velat framkalla en annan tafla än
den närvarande, och ett par gånger ryckte det till
i hans mungipor, så att tänderna blänkte under
de blonda mustascherna.
»Ja, sjösjukan är nog obehaglig, och jag har
själf en gång varit utsatt för den,» inföll han
slutligen, »men för min del kan jag knappast höra
talas därom utan att skratta — det vill säga
numera, då skrattade jag så lagom.»
Och då han såg, att han väckt vår nyfikenhet,
fortsatte han med den lugna, naturliga tonen hos
en belefvad man, som aldrig säger A utan att ha
B i beredskap:
»Vill ni höra ett litet reseäfventyr, så gärna.
»För ett par år sedan befann jag mig för den
firmas räkning, där jag då var anställd, i södra
Frankrike. Affärerna hade gått förträffligt, och
jag tror, att mina chefer hade anledning att vara
belåtna med mig.
»Medan jag låg i Bordeaux, föll det mig in,
att jag borde göra en tur öfver till Spanien.
Afståndet till Bilbao var icke långt, endast en tjugo
timmars resa öfver den inre delen af
Biscayabukten.
»Sagdt och gjordt. Jag steg ombord på
första lägenhet, en spansk ångbåt vid namn ’Cabo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
