Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utanför, då det dånade i trappan och glasdörren
flög upp med ett gällt pinglande.
En rysning genomfor henne och hon drog
täcket under hakan, som om hon frös.
Ånej, hon skulle nog få ligga där hon låg!
Hon ägde icke ens rättighet att klandra någon.
Ty hon kände sin omgifning och visste, att man
på landet icke gör sig synnerligen stort besvär
med sina sjuka.
Det fanns flera lika olyckliga som hon i socknen.
Med välbyggda gårdar och stora våningar en trappa
upp, som stodo uppfyllda med siratliga möbler och
med blåa rullgardiner för fönstren. Men aldrig
hade man hört talas om att fara bort och bada,
då reumatismen slog sig på skarpen.
Ty reumatismen var ingen sjukdom, som man
frågade doktorn om. Den var en värk, en följd
af regnen, som genomblött kläderna och
torkat upp af solen, af blåsten, som vår och höst
svepte öfver fälten, och af draget genom golf- och
fönsterspringor. Den ingick i den allmänna
föreställning, man gjorde sig om ålderdomen, likaväl
som undantagen och de krokiga ryggarna.
Och att hon fått den så svårt och ett par
tiotal år för tidigt, berodde endast därpå, att hon
icke hade bondblod i sina ådror.
Nej, reumatismen var ingen sjukdom.
Sjukdom, det var egentligen bara lung- och
maginflammation. Då hade man feber, och det sändes bud
flera mil efter doktorn, med nästan samma brådska,
som om det gällt veterinärdoktorn. Och hjälpte
det icke, att han sett på den sjuka en eller ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
