Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bubbelemuck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kvickt kilade Bubbelemuck upp på taket. Alldeles svart av sot
var han och bränd både här och där. Han kastade sig över den
lilla lågan och kvävde den och så reste han sig upp. Men i
detsamma stod han i ljusan låga!
»Bubbelemuck brinner!» ropade djuren förskräckta.
Då hörde Bubbelemuck mitt i hettan och svedan en röst, som
han kände igen:
»Nu brister skalet, lilla larv», sade rösten, och han såg
trollsländeféens leende ansikte.
Och se, med detsamma remnade det svarta, förbrända skalet,
och Bubbelemuck stod där ljus och glänsande på taket till
kolarens koja.
Alla djuren stirrade med häpna ögon på honom, då han
vecklade ut sina stora, skimrande vingar. I blått och purpur glänste
de, i silver och guld.
»Nej men si, nej men si, och jag som inte fått hans vingar
halvfärdiga än», sa trollmor häpen.
Nu höjde han sig, och hans ansikte lyste av glädje. Han
vinkade till sina häpna vänner, och så seglade han upp i luften som
en stor skimrande trollslända.
Djuren stodo som lamslagna och stirrade på honom och
märkte inte, att gnistorna från milan föll allt tätare.
Men när de hörde brådskande steg från skogen och såg den
skäggiga kolaren komma springande, försvann de ljudlöst var
till sig. Och snart var elden släckt, och det var tyst och lugnt
i skogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
