Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rutbacka och Randåkra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och så vandrade de långsamt utför slottstrapporna moltysta.
När de gått tigande ett stycke gatan fram, kom de till en stor
butik, där det stod »Kungl. Hovklädeshandlare» med stora
bokstäver på en skylt.
Där stannade nämndemansfar.
»Här går jag in», sa han. »Är det så, att drottningen inte
minns sina egna ord, så ska man väl här få veta vad som är mest
brukligt vid hovet, randigt eller rutigt.»
Och så stegade han in, följd i hälarna av klockarfar och Lars.
»Jag skulle ha femton alnar randigt tyg av den sorten, som
brukas vid hovet», sa nämndemansfar och lade upp sin stora
pung på disken.
»Och jag skulle ha aderton alnar rutigt tyg av det slag, som
småprinsessorna har i sina klänningar», sa klockarfar och tog
upp sin pung han också.
Men den fina köpmannen med det svartglänsande,
pomaderade håret slog ifrån sig med båda händerna.
»Ingen människa vill gå i rutigt och randigt nu för tiden, det
är så horribelt omodernt. Nu användes bara blommiga och
prickiga tyger, utom de enfärgade förstås.»
Och så bredde han ut några blommiga tyger för de
förbluffade gubbarnas ögon.
Lars valde raskt ut ett ljust tyg med små skära
rosenbuketter. »Det här tyget ska jag ha», sa han, »det ska bli brudgåva.»
Och så gick Lars glad därifrån med sitt paket under armen,
följd av de båda brummande gubbarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
