Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Inledning
- II. A) Universalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på en hedendomens döende representant, de orden:
»Tandem vicisti Galilæe» — med skäl kunna fastslås
äfven vid en kraftmätning mellan buddhismen och
kristendomen, eller om tilläfventyrs segerpalmen måste
rättmätigt räckas åt den indiske religions-stiftaren[1].
Vid denna vår jämförelse syssla vi
hufvudsakligen endast med den klassiska buddhismen och
kristendomen — således icke med dessa religioner sådana
de te sig i sin senare historiska utveckling, utan
sådana de framlysa ur respektive urkunder, tripitaka och
nya testamentet.
II. A) Universalismen.
Den första punkt vi då vilja upptaga till
undersökning, är frågan om de båda religionernas
universalistiska karaktär. Ett faktum är, att buddhismen i
teori gör anspråk på att vara världsreligion — en
religion för alla människor utan afseende på börd, kön,
nationalitet och ålder. Detta framhäfves på många
ställen i dess urkunder. Så heter det t. ex.: »Min
lag (Buddhas) är en nådens lag för alla.» »Såsom
vattnet aftvår alla och renar goda och onda, och
såsom himlen har rum nog för alla, så gör äfven min
lära ingen skillnad mellan man och kvinna, förnäm
och ringa.» (Oldenb. sid. 175). Och åter på ett
annat ställe yttrar Buddha: »Liksom de fyra floder,
som falla ut i Ganges, förlora sitt namn, så snart de
hafva utgjutit sitt vatten i den heliga floden, så
upphöra också buddhismens bekännare att vara
[1] När vi benämna den ursprungliga
Buddhismen »religion» — så sker detta med en viss
oegentlighet. Dock härom mera längre fram. Jfr Tiele (II,
s. 61), som bland annat yttrar: »Keine Religion ohne
Gott.» »Als er (scil. der Buddhismus) als Religion
auftrat, hatte er in Buddha seinen Gott.» (Se ock I s. 110.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Mar 5 14:20:23 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/buddhkrist/0011.html
