- Project Runeberg -  Jämförelse mellan buddhismen och kristendomen i några centrala punkter /
26

(1902) [MARC] Author: Gustaf Norrman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. B) Återlösningen med dess förutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dhismen vara att uppfatta nibhåna såsom total tillintetgörelse
Och hur skulle i själfva verket sådana begrepp kunna
vara möjliga inom en religion, som icke ens har någon
klar uppfattning af människans eget väsen. Äfven vid
talet om den mänskliga individens begrepp möta idel
negationer. Buddhismen vet icke om någon själ. »Det
vi benämna personlighet och individualitet, finnes icke
och har aldrig funnits för buddhisten.» På en munks
tillfrågan28: »Är jaget till?» svarade Buddha med tystnad
och äfven vid frågan: »Ar jaget icke till?» teg
den upphöjde. Efter munkens aflägsnande förklarade
Buddha för sina lärjungar sin tystnad. Hade han bejakat
jagets existens, så hade han förhållit honom
(munken) sanningen och hade han förnekat jagets existens,
så hade han störtat munken från en förvillelse
i en ännu större29. »Hela människolifvet är ett subjektslöst
vardande, och hela människovarelsen en
substanslös gruppmassa af yttringar» (Eklund)30. Följaktligen
kan det för buddhismen ännu mindre bli tal
om ett rike af personligheter. Man vet icke om något
personligt, enhetligt, moraliskt subjekt, som handlar i
frihet och därför är personligt ansvarigt för sina gärningar.
Men, invänder kanske någon, buddhismen
talar ju ofta med skärpa om en vedergällningslag —
hvilket väl måste förutsätta erkännandet af människan
såsom en personligt ansvarig varelse. »Ingenstädes»,
säger nämligen Buddha, »icke i luftens sfär, icke i
hafvets midt, icke om du tränger in i bergens hålor»
ges det någon plats, där man skulle kunna dra sig
undan den onda följden af en dålig handling. »Min
gärning är min besittning, min gärning är min arfvedel,
min gärning är det moderlif, som föder mig»
o. s. v. Ja, rätt, buddhismen talar nog om en veder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 14:20:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/buddhkrist/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free