Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. D) Etik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och hur ter sig denna entusiasm vid slutet af
ett lif, framlefvadt efter dessa etiska normer? Den
slocknar eller förbytes i det förtviflans utrop, som gick
öfver den döende Buddhas läppar: »Allt är förgängligt.»
Resultatet af Buddhas sedliga sträfvanden blef —
enligt en buddhistisk katekes — att »hans ande dök
ned i den inre försänkningens djup och när han hade
uppnått det plan, där alla föreställningar och allt tänkande
och medvetande om jaget äro fullkomligt utslocknade,
gick han in i det högsta nirwana». En etik,
som så förlägger slutmålet till det rena intet, kan
näppeligen göra skäl för sitt namn. Vi tillfoga här
några ord af Köppen och Wutke, hvilka på ett sammanfattande
och träffande sätt karaktärisera den
buddhistiska moralen. Köppen79 säger: »Den lär
människan att lida och tåla, men icke att handla
och verka. Handlingskraft, personlig duglighet, dygd
i antik mening är för den främmande ljud. Därför
kan den liksom hvarje annan munkmoral i sista
instans blott förslappa, förlama och försvaga. I
synnerhet —• och detta är kanske dess sämsta
sida — verkar den trälbindande i politiskt afseende.
Då den bjuder, att man tåligt skall fördraga alla
lidanden, alla orättvisor och alla misshandlingar, då
den förbjuder hvarje motstånd mot förmätna tilltag
och våldsdåd, predikar den naturligtvis en blind,
passiv, lidande lydnad för de maktägande, äfven för
det olidligaste tyrannni och har därigenom, trots sin
grundsats om alla människors jämlikhet, ländt despotismen
til! understöd öfver allt, elit den framträngt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
