- Project Runeberg -  Buffalo Bill den siste store gränskrigaren : Öfverste W. F. Cody's lefnadsöden /
117

(1918) [MARC] Author: Helen Wetmore Cody Translator: Karin Jensen - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åtaga er uppdraget, så tag med er till ert kvarter de här
kartorna öfver trakten och studera dem omsorgsfullt. Kom
sedan tillbaka i afton, får ni ytterligare instruktioner.

Under de få dagar hans regemente varit i fält, hade
Will varit med ute som kunskapare ett par tre gånger och
hade hunnit göra sig något så när förtrogen med
omgifnin-garne. Kartorna voro ovanligt korrekta; de visade hvarje
insjö, flod, å och landsväg — till och med bivägarne mellan
landtgårdarna.

Senast dagen förut, då han varit ute på rekognoscering,
hade .Will tillfångatagit en soldat tillhörande de
konfedere-rade, hvilken visade sig vara en gammal bekantskap vid
namn Nat Golden. Will hade tjänat tillsammans med Nat å
en af firman Russell, Majors & Waddells fraktexpeditioner;
han hade en gång räddat den unge mannens lif och
därigenom förvärfvat sig hans ständiga vänskap. Nat var född
i östern, smittades af präriefeber och rymde hemifrån för att
få lefva det fria lifvet ute på de stora vidderna.

— Nej, detta var för tokigt, sade Will, när han kände
igen sin gamle vän. Jag skulle hellre ha velat taga tillfånga
ett helt regemente än dig. Det roar mig inte alls att släpa
hem dig som fånge. Hvarför har du gått och tagit värfning
på galen sida, säg?

— Kära du, så går det till i krig! skrattade Nat. — Vän
vändes mot vän och broder mot broder, vet du väl! Men
du hade sannerligen inte heller tagit mig till fånga, om inte
min bössa klickat. Nu är jag glad, att den gjorde det, ty
det hade grämt mig, om jag varit den, som skjutit dig.

— Jag har heller ingen lust att se dig hänga och
dingla från en trädgren, sade Will, så ro hit med de där
papperen du har, skall jag frakta hem dig som en vanlig
fånge.

Nats ansikte hade mist all färg, när han frågade:

— Tror du, att jag är en spion, Billy?

— Det vet jag, att du är.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:52:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/buffalo/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free