Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom på prof. Det var sport och oskyldigt skämt
alltsammans ...
Will afstod från att diskutera saken vidare. Man
pröf-var utan tvifvel en mans mod på ett utmärkt sätt genom att
slå honom i skallen med en tomahawk. Öfverlefver han det,
är han tapper som Agamemnon. Men Will höll dock fast
vid att det var ett olämpligt sätt att behandla vänner, hvarpå
Satanta läste lagen för sina unga ostyringar och befalde dem
ge tillbaka de tagna vapnen åt späjaren.
Nästa fråga gällde: följde det soldater med boskapen?
Naturligtvis, svarade Will, en hel truppafdelning eskorterade
de antågande rostbiffarne. Detta meddelande
nödvändiggjorde ännu en rådplägning. Tydligen måste fientligheterna
uppskjutas, tills boskapen anländt. Skulle Will vara hågad
att drifva oxarne till dem? — Det skulle vara honom ett
sannt nöje. — Önskade han, att höfdingens unga krigare
skulle beledsaga honom? — Nej, visst icke. Äfven
soldaterna voro lifligt och öfvermodigt folk, och det skulle kunna
falla dem in att i sin ordning pröfva kuraget på höfdingens
unga män genom att skjuta stora hål i dem ... Det bästa
vore nog, att späjaren återvände ensam.
Satanta samtyckte härtill, och Will gick åter öfver
floden, denna gång utan att antastas. Men när han kastade
en blick bakom sig, märkte han, att en flock om tio eller
femton unga indianer långsamt följde efter honom. Satanta
var en ytterst försiktig höfding.
Will red i sakta mak uppför den långsamt sluttande
flodstranden, men när han fått bergkammen mellan sig och
indianlägret, vände han mulåsnan västerut, mot Fort Larned,
och dref på henne till största möjliga hastighet. När
indianerna kommit upp på toppen af åsen, hvarifrån de hade
utsikt öfver dalen, där den väntade boskapen skulle befinna
sig, fanns där icke så mycket som ett par horn att se,
och späjaren flydde allt hvad tygen höllo åt rakt motsatta
hållet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
