Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarifrån man hade utsikt öfver det fientliga lägret, innan
rödskinnen hade en aning om deras närvaro.
Horublåsaren fick order att blåsa till anfall, men han
skälfde af sinnesrörelse och var icke i stånd att få fram
en ton.
— Så blås då till anfall, karl! befallde general Carr för
andra gången. Men den olycklige musikanten förmådde
knappast hålla i sitt horn, än mindre traktera det.
Kvartermästare Hays ryckte då instrumentet ur den vettskrämde
stackarens händer, och när signalen skallade, ljudlig och klar,
störtade trupperna till anfall.
Öfverrumplad på detta sätt råkade hela indianbyn i den
vildaste förvirring och upplösning. Några af siouxindianerna
kastade sig upp på sina hästar och redo fram för att
till-bakaslå anfallet, men de vände inom mindre än en half
minut, och de, som voro till fots, flydde af alla krafter mot de
närliggande bergsluttningarne. Kavalleriet svepte fram genom
byn likt en präriebrand och förföljde de flyende indianerna
ända tills mörkret gjorde slut på jakten.
Nästa morgon hade hornblåsaren tillräckligt hämtat sig
för att blåsa »Stöflar och sadlar», och general Carr delade
sin styrka i kompanier, när det upptäckts, att indianerna
flytt åt skilda håll. Hvarje kompani skulle följa olika spår.
Will kom att tillhöra en skara om 200 man, och i två
dygn följde de den röde mannens fotspår. Vid
soluppgången den tredje dagen varsnade man, att spåret löpte samman
med ett annat, hvaraf framgick att förut skilda skaror af de
flyende nu råkats. Detta innebar en ganska allvarsam fara
för det lilla kompaniet förföljande, men de hastade framåt
som förut, ifriga att träffa samman med vildarne.
Och länge behöfde de icke vänta. Solen hade knappt
stått ofvan horisonten en timme, då man upptäckte 600
siouxindianer, som i täta led redo längs Plattefiodens strand.
Indianerna fingo i samma ögonblick syn på trupperna och
stämde genast upp sitt krigstjut. Indianen är ingalunda feg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
