Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
engelsk lord och där han var hedersgäst, sammanträffade Will
för första gången ute i sällskapslifvet med en skara dryga
och skräflande engelska officerare, som nyss kommit hem från
Indien. En af dem vände sig till Will med de orden: Jag
hör, att ni är officer. Ni amerikaner är förbaskadt svaga för
militära titlar, tycks det. Rätt hvad det är få vi väl komma
öfver och klå upp er ett tag!
— Hvad — igen? sade späjaren i så undfallande ton,
att den morske löjtnanten i första ögonblicket ej förstod, hur
bitande sarkasmen var. Men troligt är, att han kom
underfund därmed, när repliken hälsades med frenetiskt bifall af
alla de närvarande. —
Innan jag nedlägger pennan, vill jag skildra en episod
som tilldrog sig undér guldfeberns dagar och som belyser
den förmåga min hjälte eger att reda sig i alla förhållanden.
En herr Abraham från West Superior i Wisconsin och en
skara guldsökande äfventyrare hade jagats af en flock
indianer, men lyckats för en stund undkomma sina förföljare. De
stötte då på Buffalo Bill i spetsen för en trupp soldater, som
spanade efter rödskinn. Situationen förklarades för späjaren,
som sade:
— Jag söker just densamma skaran rödskinn. Ställ nu
upp er i linie, så skall jag mönstra er och välja ut de män,
som jag vill ha med mig till hjälp.
Utan att ställa en enda fråga var han i stånd att välja
ut de män, som menade allvar med sin afsikt att vända och
strida mot indianerna. Han lämnade endast två kvar, men
de voro sådana, att de ej skulle ha varit af den minsta hjälp,
om man låtit dem ställa sig i fronten. Will red ett stycke
före sin trupp, och när indianerna fingo syn på honom, trodde
de han var ensam och störtade fram mot honom. Will vände
då hastigt och dref på hästen som om han red för brinnande
lifvet. Hans folk hade gömt sig väl i ett bakhåll. Indianerna
sköto hela tiden, och när han kommit till en viss punkt,
låtsade sig Will vara träffad och föll af hästen. Indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
