Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brate, E. Själ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK ERATE. SJÄL. 13
dock tänkas vara renegat äller född av kristna föräldrar. För kristen-
domen i Uppland torde längre fram engelsmannen ärkebiskopen Henrik
under Erik den helige 1150-1160 hava haft betydelse.
Från dessa engelska misjonärers invärkan torde nu typerna 1. a , 2.
au och 3. 0 av ordet själ’ härröra. Ordets fe. fårm är hos Bosworth-
Toller suwel (ol, ul), sāwl, săul, sõwhul, sāwul, jen. sāwle.
med isl. sala ock sāl.
Huvudutvecklingen av denna fe. fårm är typ 1. a, som stämmer
Denna typ torde utgå från de fe. fårmerna med
wlock ett motstycke till utvecklingen i så fall är motsvarigheten mellan
isl. ock fsv. kul ock fe. carol.
Typ 3. 0 är sannolikt blått en annan beteckning av typ 1. a. L. 967
förekåmmer þurkisl, faupur, L. 1675 þurkutr jämte sol, L. 934 þurþr
jämte isolu. Då i dessa inskrifter alltså både ock är tecknat på annat
sätt, torde man få antaga att o här är tecken för a-jud.
Typen 2. au torde däremot hafva utgått från fe. sawol. För fast-
ställande av typens uttal jiva de inskrifter, i vilka den förekåmmer, ingen
hallpunkt. Uttalet torde då böra antagas hava slutit sig så nära som
möjligt till det fe . ordet ock sålunda hava varit t. eks. suwul äller săul,
även om ordet upptagits på en tid, då det gamla au redan blivit ō.
Men jämte de engelska misjonärerna fortforo de tyska att värka,
sända av ärkebiskoparne i Bremen. Unvan † 1029 ordinerade lärda män
till Sverige ock Norge, Adalbert † 1072 var synnerligen nitisk, ordinerade
till Sverige Adalvard d. ä., som värkade i Skara stift ock Adalvard d. y.,
som jick så bröstjänges till väga, att han fördrevs av hedningarne. I stället
kom en abbot Hiltinus. Förmodligen värkade ock andra, som icke äro
tjända.
Dessa senare tyska misjonärers invärkan anser jag typ 6, i ock dess
ersättningstecken, böra tillskrivas . Uttalet av denna typ betecknar rist-
ningen med e ock æ, ock typen stämmer sålunda väl med mlt. sele. Rist-
ningen sæl torde visa, att det främmande ordets jud var ett öppet ē,
d. v. s. ä-jud, vilket ock antages av tyska språforskare, Braune, Althoch-
deutsche Gramm. § 43, anm. 1 , Behaghel i Grundriss d. germ . Phil. I, 567 .
Typen 6 torde sålunda böra återjivas med sæl.
Den i runinskrifterna uppträdande mångfalden fårmer av ordet själ’
torde sålunda hava fått en naturlig förklaring jenom att antagas här-
stamma från den mångfald fårmer, som faktiskt fanns i de tyska och
engelska misjonärernas språk. Men vad som med denna ock varje för-
klaring förblir egendomligt, är att denna mångfald alldeles försvunnit i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
