Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundgren, M. Bidrag till svensk namnforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till svensk namnforskning.
I. Namn på faster, fæster.
Särdeles vanliga voro i Sverge i äldre tider mansnamn på -faster
(äfven -vaster, -aster; se särskildt Bugge Arkiv 2: 165). Vid sidan af dessa
former uppträder äfven fæster: Bofester SD. I, 188 (omkr. 1220) . Något
vanligare är væster, t. ex. Iuæster SD. III, 98 ( 1312 ; jfr Iuastir s. 88) ;
Ødwester Finnl. SD. IV, 109 (gammal afskr. ) ; Jons Erwestessen SJ.
357 (1469 ; J. Erwestassen s. 358) ; jfr ock Awestus SD. III, 269¹) ;
Ingiuestus SD. II , 368 ( 1302) . I Reichen . Nekrol. förekommer Ornivest.
Möjligtvis får man därjämte antaga ett nordiskt -æster : SD . ns II före-
komma namnen Arnestus s. 289 (1410) och Ernestus s. 269 (gammal
afskr.), båda från Skåne. De kunna dock vara af främmande börd; jfr
fty. Arnest, Ernist m . m. Kanske får man ock föra hit det egendom-
liga namn, hvaraf SD . II, 134 ( 1292) anföres gen. Orista. S. 199 träffas
med syftning på samme man i lat. text nom. Orestes ; denna namnform
synes väl hos skrifvaren antyda kännedom om den liknämnde grekiske
sagohjälten, men att den svenske mannen i fråga uppkallats efter denne
förefaller osannolikt ; hans broder var Rødh Kældorsson, och nordiska
namn af gammaldags prägel voro alltså gängse inom släkten. En son näm-
nes på flere ställen i SD .; hans namn skrifves Karolus Oresteson II ,
704, K. Orestæson III, 47 ( 1312) , K. Orestson III , 570, Karulus Ory-
steson III , 3502 , K. Orustæson III, 355. Sigillen hafva S’. [Karvli
1 Kanske utgör dock detta namn en motsvarighet till fty. Anagast liksom Awair i
GL. till fty. Anagér.
2 y synes här beteckna i-ljud. Jfr V[iu]istæbodhum jämte V[iu]astæbodhum,
nuv. Vifvastbo Vml., Vestm. Fornm. Årsskr. III, 53 (skriften är något otydlig). i har antag-
ligen uppkommit af æ i obetonad stafvelse liksom i Haldin, biform till Half)dæn (se t. ex.
SD. ns I, 410).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>