Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steffen, Richard, Några strövärs i vår folklyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några strövärs i vår folklyrik .
Det är ett märkligt förhållande, att medan de tre nordiska ländernas
episka folkviseskatt, specielt deras balladdiktning till största delen är en för
dem alla gemensam egendom, så existerar i Norge och på Island lyriska
diktarter, hvartill något motsvarande icke blifvit påvisadt i Danmark och
Sverige.
»
Om det norska stevet har prof. M. Moe i föreläsningar vid Kristiania
universitet höstterminen 1890 yttrat den åsigten, att det ursprungligen varit
en dansstrof, som sålunda mist sitt sammanhang med dansen liksom balladen
gjort det. Stevet skulle således enligt denna åsigt, som jag anser riktig,
vara en strof af samma natur som den epigrammatistische Stegreif-
dichtung» , hvilken är så väl känd i Tyskland under flere namn men isyn-
nerhet såsom » Schnaderhüpfel , om hvilken stevet äfven däri påminner,
att det kan användas i poetiska täflingsstrider. Denna senare egenskap
är naturligtvis synnerligen i ögonen fallande, men jag tror ej, att man får
låta blända sig af den, så att man förbiser öfriga karakteristiska egenskaper.
Jag tror inte häller, att själfva namnet får direkt sättas i sammanhang med
stevens möjliga karakter af växelstrofer. Den hos själfvafolket på de flästa
ställen gängse benämningen stevjas-vers» bör möjligen sättas i samband
med och motsats mot ett > stevjas » - eller > stevje-viser», åtminstone såvida
man får sätta tro till Hallager, som i Norsk Ordsamling, Kjobenhavn
1802, säger om en visa Brydlupe aat hu Siri » , att dette ligesom og.det
efterfölgende Stykke henhöre til de saakaldte Stevjeviser ɔ: viser digtede
af Bönderne selv, som oftest med et omqvæd». Och om detta efterföl-
jande stycke, hvilket är det öfver hela Skandinavien bekanta Ravnebryllup
i Kraakelund » , säger han, att dette Stæv er en meget gammel og be-
kjendt Vise». Och i öfverensstämmelse härmed översättes ordet Stæv»
Uppsalastudier.
»
ཥཱ་
>
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
