Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noreen, Adolf, Mytiska beståndsdelar i Ynglingatal - 3. Vanlande, Vísburr, Agne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. NOREEN. MYTISKA BESTÅNDSDELAR I YNGLINGATAL. 219
med insulæ Aquilonis, ock Origo gentis Langobardorum översätter detsamma
med partes Aquilonis (»Scadanau, quod interpretatur in partibus Aquilonis »).
Much framdrar även andra bevis på Skades vinternatur, av vilka jag blått
.
vill nämna dels hännes yttrande i Lokas. 51 : >>frá mínom véom ok vo̟n-
gom skolo pér á kold ráð koma , dels namnet på den, såsom nämt är, i
Vols. S. uppträdande manlige Skades tjänare : Breði. d. v. s. nyno. brede,
bræ o. d. » glasiär>. I anledning av detta sednare vill jag erinra om, att i
Fornióts-sagan Skade (viðar) har sånen Iokoll, som betyder detsamma som
brede. Till belysning av åtsjilliga av mig i det föregående jorda namnför-
klaringar förtjänar nämnas, att Vols. S. — naturligtvis
naturligtvis förklarar appel-
lativum bredafonn » sammanfruset snölager» förskriva sig från den mannen
Breði (som enligt sagan omkåm i en dylik), icke tvärtom.
4) piaze är, såsom redan Uhland (Schriften VI, 68) insett, en stârm-
jätte. Han uppträder nämligen alltid våldsamt flygande, klädd i örnhamn
liksom vindens upphov Hrásuelgr, »iotonn í arnar ham » (Vafþrúðn. 37,
Sn. E. I, 80 ff.) . Jag anser piaze vara idäntisk med denne Hræsuelgr »lik-
slukaren ; ty såsom en sådan uppträder just piaze, då han likt Harpy-
jornal fordrar såsom något sig vederbörligen tillkåmmande sitt lystmäte av
den okse, Asarna nyss dödat. Jfr för övrigt, att suelga även i Yt. 6 ( »sæfar
niðr suelga knatte ) brukas om Fornióts-ättlingarnas sätt att äta. Men
vidare idäntifierar jag þiaze med själve Forniótr. Att denne är en vind-
gudomlighet, framgår av Norðrsetodrápa, där vindarna kallas >>Fornióts
syner>> (Sn. E. I , 330), vilket tillräckligt tydligt anjer faderns natur. Lik-
som piaze dödas Forniótr av Tor, enligt uppjiften i þórsdrápa 1 , där Tor
kallas feller Fornióts» . Vore p . ock F. icke idäntiska, så skulle vi här
ha en anspelning på en för övrigt alldeles obekant myt, varför också þ .
Jónsson ock äfter honom Wisén härav tagit sig anledning att ändra »For-
nióts » (med varianten › fiornatz ») till > fiornets » , vilket emellertid synes mig
je en dålig mening. Äntligen blir jenom denna idäntifiering det hittills
icke nöjaktigt förklarade namnet Forniótr oss klart. Uhlands (a. st. s . 22)
av Keyser (Saml. afhandl. s. 46), Falk (Beitr. XIV, 9) m. fl. aksäpterade
tydning For-niótr » vorbesitzer (des landes) », »urbesidderen » kann jag, ock
väl de fläste med mig, nämligen icke längre godtjänna ; än mindre det
orimliga forn-iotr alter riese (sic !) » , som ännu spökar hos Meyer (Germ.
Myth. s. 142). Jag antar ett fórn-niótr (varav Forniótr enligt Aisl. gr.²
§ 114, 4 ock § 223) åffer-njutare ». Han är sålunda den vreda stårmgud,
som vid ett åffer skulle blidkas medelst en anpart av det dödade djuret ;
jfr piazes åvannämda uppträdande i myten ock namnet Hrásuelgr, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
