Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noreen, Adolf, Mytiska beståndsdelar i Ynglingatal - 4. Dómarr-Yngue
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 A. NOREEN. MYTISKA BESTÅNDSDELAR I YNGLINGATAL.
nen om Olof trätäljas utvandring från Uppsala. Att Uppsalakungarna nå-
gonsin, annat än hos norröna författare, burit namnet Ynglingar, synes
mycket osannolikt. De värkliga Sveakungarna, t. e. Ottar, Adils m . fl. ,
kallas nämligen i Beowulf Scylfingas, ock detta är det isl. Skilfingar, som
också mycket riktigt träffas i Yt. 28, använt om Ottars företrädare Egil.
Ordet betyder »de i högsätet (sittande) »
> jfr ags. scylf bänk, isl. Hlið-,
Valaskiolf. se Bugge Tidskr. f. Phil. og Pæd. VIII, 44 , ett passande
namn för » stolkånungarna» i Uppsala liksom ock för den i Hliðskiqlf sit-
tande Oden, som också kallas skilfingr. Vi ha sålunda att i Yt. särsjilja
dels stråfer behandlande på mytiska motiv byggda sägner, dels sådana, som
avse uppsaliänsiska Skilfingar (till stor del historiska personer, varom en
annan găng), dels äntligen sådana, som behandla den norska grenen av
den sydsvenska (östdanska) Ynglingaätten.
Att Thiodolf själv länge varit mycket villrådig om, var han skulle
lokalisera urfadern Yngve, tillstår han oförbehållsamt i stråfens början. Då
han emellertid i stråfens slut säger sig »nu veta det » , så har väl en av
hans bestämningsgrunder varit den av mig nyss framhållna oriktiga idän-
tifieringen av Yngve Freyr med solguden Freyr. En annan orsak till
denna lokalisering har påpekats av Wadstein a. st. s. 380 f. Sedan Thio-
dolf väl fått klart för sig, att Ynglingaätten härstammade från Svealand ,
vilket för övrigt för den tidens norska natsjonaltjänsla föreföll vida mer
tilltalande än att härleda landets kungaätt från arvfienden Danmark (
jfr
nedan), så var det för honom naturligt att öka dess anor medelst inflickande
av de värkligt uppsvenska kungarna, Skilfingarna. Det besynnerliga språn-
get från Uppsala till Norge sökte man i senare tid förklara, så gått man
kunde, jenom att tålka stråfen om Olof trätälja på sitt vis.
Jag kann här endast antyda, hurusom min teori om Ynglingaättens
sydsvenska ursprung (jfr en antydan hos Munch, D. no. folks hist. I, 70
not 3 , 292, 294 not) är egnad att klarjöra flera dunkla punkter i vikinga-
tidens historia, såsom t. e. de förhållanden, på vilka uttrycket salbrigðande
Sucigdess (s. 202 f. åvan) syftar ; vidare de täta förbindelserna medelst jifte
o. a. mellan den tidens norska ock danska kungahus ; de jenom århundra-
den fortfarande norska anspråken på Danmark ock tvärtom ; äntligen ock
i synnerhet den mycket omstridda frågan om idäntiteten av Guðrøðr veiðe-
konungr ock Karl den stores motståndare Godefridus samt dennes natsjo-
nalitet. Enligt min mening är han av den östdanska kungaätt, Ynglin-
garna, som en gång i tiden erövrat södra Norge ock sedan med Norge
till stamhåll sökte underlägga sig även Danmark, därvid stötande på enär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>