Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storhandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Träskorna hade han satt utanför dörren och
stod där nu på sina grågula strumpsockar, orörlig
som en bildstod och synbarligen genomträngd af
stundens vikt. Det var tydligt att han icke själf
hade något ärende, utan endast var med som
sällskap eller vittne. Det är omöjligt att tänka sig
någonting mera urblekt och färglöst än denne lille
gubbe. Hår och skägg voro lurfvigt grå, ansiktet
smutsgult, och kläderna hade färg som en gammal
säck. Ögonen kunde man icke se, ty han höll
dem fästa på golfvet, som den där i djupa tankar
glömmer hvad han ser på. Den enda bestämda
färg som fanns att se på hela människan var den
breda snusranden mellan näsa och mun, ty den
var mörkbrun.
Där stod han på sina breda ullsockar, utan att
röra sig och med mössan tryckt emot bröstet —
högtidlig som en egyptisk mumie, komisk som
själfva bondhumorn och andäktig som skulle han
bevittna någon helig handling.
Hvad kunde de vilja, dessa två? Hvad i
Herrans namn kunde de vilja?
Hela situationen hade blifvit till den grad
skrattretande, att det icke fanns någon annan råd än att
tiga och hålla sig stilla.
»Mina goa herrskaper,» började den långe, tog
hatten i hand och gjorde en bugning, en långsam
gnolande bugning, innan det kom något ord. Nu
var det ju klart att han ville tigga! Man tänkte
redan på en femöring ur kassan; det vore väl enda
medlet att bli af med honom.
»Jag skulle be att få köpa två kuverter,» tilläde
han emellertid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
