Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamrater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade alla de sina i säkerhet och började hjälpa
till med att slå ihop inhägnaden.
Han såg hustrun gå bort öfver fältet.
»Sara, du! — Går du efter ett par byxor åt
mig?»
»Ja, det är just det jag gör!» ropades det
tillbaka med vanlig snäfhet.
I detsamma kom husbonden fram till den
gamle, åtföljd af några främmande herrar. Hans
blick gled öfver boskapshjorden och tycktes göra en
ungefärlig beräkning.
»Äro de räddade alla?» sade han med en viss
tvekan, som om det varit allt för svårt att tro.
»Jaa — alla utom kalfvarna. Jag kunde inte
komma in i kätten.»
»Och det var ändå just i det hörnet, nere vid
ladan, som elden tog först fart!»
»Ja, hade jag inte haft Fältman till hjälp, så
hade allt en hel del fått bli där,» sade fader Truls
med en röst, som skälfde en smula af nattkylan.
»Det här har Truls Jonasson gjort som en
riktig krona, och jag skall nog komma ihåg honom
för det.»
»Det var min själ inte jag. För det var
hunden. Jag har aldrig sett en sådan hund. Han har
jaggu folkaförstånd, det svär jag på.»
»Ja — han är gammal och säker.»
»Säker? Hm!... Jag tyckte di talade om att
han skulle skjutas i våras, — för han skulle vara
för gammal, sa di.»
Det låg icke så litet agg i tonen, och det var
icke svårt att gissa hvem som talat om Fältman.
»Jag skall skaffa ny vallhund bara för det Fält-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
