Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamrater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fradgan lekte på brädden, så klef han varligt öfver
stängslet igen och satte drycken framför sin
raggige vän, som genast reste sig och började lapa,
klatschande med sin långa tunga så att mjölken
stänkte honom kring nosen.
»Det gjorde godt i skrofvet. Hvad?» sade den
gamle belåtet, i det han stod och njöt af hur godt
det lät.
* * *
Det var julotta och kyrkfolket kom i större och
mindre klungor uppför backen, medan en del
skockade sig inom grindarna eller på muren, för att få
sig ett godt litet prat i den tidiga morgonstunden.
På marken låg ett tunt lager af snö, och från de
höga fönstren lyste det ut med en underligt
genomskinlig klarhet.
Och så luktade det af nybrutet granris ända
ned på backen, längs gången och ut på vägen.
I sakristian stod klockaren och vaktade dörren,
ännu viktigare än eljes, noga öfvervakande att
ingen obehörig skulle smyga sig in denna väg, som
endast var tillgänglig för några få, de allra
förnämligaste af sockenborna, hvilka skulle ha sin
plats uppe i koret; och för hvarje gång denna dörr
öppnades, flöt det en ljusflod ut i den gråa
morgonskymningen.
Och där, tätt invid dörren, dragande sig
tillbaka för ljusstrimman hvarje gång den höll på att
nå honom, men kastande en lång blick in i rummet
efter hvar och en som gick in, stod en ensam
gammal man med en hund bredvid sig.
Detta långa ansikte med sin stora näsa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>