Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bläddrade tyst i några böcker. Och det blef icke
ens bättre, när lillen kom hem. Och då han gått
bort med sin sköterska, fortsattes den tysta striden
där inne. Båda ansågo sig förorättade och ville
tvinga den andre att yttra första ordet.
Man drack slutligen te och samtalade för pigans
skull, men när hon gått togs den kalla tonen fram
igen.
»Jag är trött efter resan,» sade han, »jag går
in till mig.»
»God natt,» svarade hon flyktigt och nickade åt
honom från andra ändan af rummet. Hon hörde
honom gå igenom matrummet och in till sig själf,
hon hörde honom stänga dörren efter sig.
Trodde han att hon skulle försöka^ att säga
honom ett vänligare god natt? Aldrig!
Hon kastade sig i en stol och började meditera
öfver hans orättvisa beskyllningar. Ty orättvis
hade han varit både emot henne och hela hennes
kön, det kunde icke förnekas. Hon öfverraskade
sig med att lyssna om han icke skulle komma
tillbaka. Men allt var tyst.
Hon var visst icke oförsonlig. Om han ville
yttra ett enda litet ord till ursäkt, så skulle hon
förlåta honom strax. Men han kom icke.
Klockan knäppte och knäppte, klippte tiden
kortare och kortare med små obevekliga tag, klippte
tystnaden och hennes väntan i otaliga små bitar.
Men det kom ingen.
Hon reste sig upp; det var tid att gå till sängs.
Så sent var det redan!
Hon gick in i sin sängkammare och tände
ampeln i taket; den matta, ljusröda ampeln, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
