Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruntimmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han fann det afskyvärdt, men en återstod af
artighet hindrade honom att säga så.
»Jag bad mamma skicka hit syster Hilda, så
snart hon kommer hem,» sade Adèle.
Tedde svarade icke. Det förargade honom.
Hvarför skulle man tvinga Hilda att komma, när
hon inte själf hade lust? Han lade sig tillbaka mot
soffans karm, betäckte ansiktet med hatten och
tillslöt ögonen.
Han kände sig gränslöst olycklig, hjälplöst
hemfallen åt denna pjunkiga välmening.
Där låg han stilla som ett lamm och skulle
kunnat ryta som ett lejon. Kände han icke moderns
bekymrande blick till och med genom halmhatten!
Visste han icke, att Adèles hand darrade af trötthet,
där hon i sin obekväma ställning höll parasollen
öfver honom och själf stektes i solen!
Nu kom moster Agata ut med ett glas vin på
en asiett.
»Se här, min gosse, här skall du få någonting
att styrka dig med,» sade hon.
»Jag vill inte ha,» blef det tvära svaret.
»Smakar det bättre, om Adèle klingar med dig,
så skall jag gå in efter ett glas till.»
Det var alldeles inte fråga om, huruvida Adèle
kunde ha lust att dricka något vin eller ej. Det
blef med ens klart för honom, att denna ömhet
endast var en förklädd egoism, och han skulle velat
slå dem för den. Allt var endast därför, att han var
deras, deras !
Det blef honom för vidrigt, och för att undgå
vidare öfvertalningsförsök tömde han glaset i ett
11. — Folklif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
