Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är icke kändt hvarifrån dessa skådespelare kommo,
eller hvilken förhistoria de hade. Emellertid torde det
ligga en viss fingervisning i den benämning bandet sjelf
gaf sig: »Die Chur-Sächsischen Hochteutschen
Comoedi-anten». Det fanns nemligen i slutet af 1600-talet en trupp
i Tyskland, ledd af en ung man Johann Velthen från
Halle, hvilken förvärfvade sig ett berömdt namn, dels
derigenom att Velthen, som var en bildad man och blifvit
graduerad vid universitetet, skaffade sig en god repertoir,
icke minst derigenom att han lät på nytt öfversätta
Moli-éres komedier, dels ock derigenom att han satte det
största förtroende till det extemporerade talet, för hvilket
pjesen blott var ett skelett, men hvarigenom han
åväga-bragte ett lifligare och mera energiskt intryck, alltid
hållande i stadigt sigte att icke öfverskrida råmärkena för
det dramatiska stoff som behandlades.
Sålunda kom det slutligen 1685 att, när det
kurfurstliga hofvet i Sachsen upprättade den första tyska
hof-teatern, blef Velthen jemte den utvalda delen af truppen
der anställd och kunde med skäl benämna sig »Die
Chur-sachsischen Hofcomoedianten». Efter hans död omkring
1694 öfvertogs visserligen bandets ledning af enkan, men
många af medlemmarne skilde sig derifrån emedan de
icke ville underkasta sig en qvinnas regemente, samt
bildade egna trupper, t. ex. den Dennerska och Spigelbergska
Simonsson d. ä., f 1644 och hans son Simon Simonsson d. y., f 1683.
Denne senares enka och arfvingar sålde nyssnämde år gården till
Chrislian Altensleben. Köpet klandrades emellertid, ehuru förgäfves,
af Skräddaremästare Petter Holm, som föregaf att hans salig svärfar.
Kopparslagaremästare Börje Göttenson låtit öfvertala sig af grannen,
Simon skomakare — som förut egde tvenne tomter åt Östra Hamnen
af full längd och bredd— att emot ett arrende af 131/* Rdr jemte ett
par stöflar om året, tilläto honom [Simon] att på Börjes tvenne
half-tomter, som hade deras ingång åt Sillgatan, fä uppsätta ett garfverihus,
eftersom egaren icke sjelf bebyggde dem. Så skedde, men då vådelden
1669 förstörde huset ville Börje icke tillåta uppförandet af ett nytt,
men denna protest hjelpte ej utan Simon bygde som han tyckte.
Börje sökte väl få de uthyrda tomterna igen, »såväl under sal.
presidenten Per Knutssons som i sal. presidenten Gripenklous tid», men
förgäfves, och Altensleben behöll enligt rättens dom hela egendomen.
Slutligen sålde han för 1700 daler Smt »och en ansenlig diskretion»
denna gård, nemligen »hus i hörnet af Sillgatan vid Östra hamnen,
mellan aflidne handlanden Hans Hanssons enka i söder och Petter
Holm i öster» till då varande rådmannen i Kongelf Hans Hansson
Busck, som dera erhöll uppbud 15/7 1701, och i hvars slägt det
stannade till 1/4 1755.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
