Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de enligt kontrakt förbundit sig återställa i behörigt skick,
något som likväl blef af dem försummadt.1
Emellertid blef Hastfers styrelse af Kongl. Svenska
Skådeplatsen icke långvarig, och när man beröfvade honom
den scen han dittills haft, slutade hans verksamhet redan
i April 1754. Det bedröfliga tillståndet fulländades nu
genom den ohjelpliga splittring, som uppstod inom sjelfva
truppen. Några af dess medlemmar ville, då möjligheten
att erhålla lämplig teater i hufvudstaden var af skuren,
öfvergifva Stockholm och försöka Sin lycka i landsorten.
Andra åter, i spetsen för hvilka stod den utmärkte
skådespelaren Petter Stenborg, »svenska secundteatrarnes fader»,
motsatte sig detta förslag och ville fortfarande stanna
qvar, och å båda sidor satte man sina planer i verket.
Ehuru den Stenborgska truppen till och med nekades
tillåtelse att få uppträda i Bollhuset de qvällar de nu
inkallade franska skådespelarne icke gåfvo någon
representation, stannade den likväl och fortfor att under 16 år
upprätthålla denna scen, dels i hufvudstaden, dels äfven
i landsorten, sedan tillåtelse att der spela utverkats den
23 Maj 1758.1 2
1 Ifrågavarande bod var belägen ungefar på tomten n:o 104 vid
Klädpressaregatan, med adressnummer 6, hvilken tomt nu utgör
vest-ligaste delen af firman F. W. Hasselblad & C:os egendom. Gärden
utgjordes redan 1694 af 3 hela tomter och egdes då af
klädesprässare-mästare Christian Dögen, [f. 1652, f 1704], och sedermera af dennes
cnka. Den öfvergick år 1733 genom arf till Dögens styfdotters son,
färgaren Elias Rubeaux, eller Rubbo, som namnet vanligen skrifves
[f. 1704, f 1735]. Han efterlemnade vid sin död »hus och gård på
Klädprässaregatan, med deri inrättadt färgeri», värderadt till 1200 daler
Smt. Han synes varit en bildad man och hade en liten boksamling,
i hvilken funnos arbeten på latin, holländska och franska [t. ex. Les
délices de la France m. fl.]
Härefter egdes gården af hans enka. Vidare af bokhållaren i
Ostindiska kompaniet Jacob Langeloh och tullskrifvaren Anders
Wid-man. Under tiden hade husen brunnit 1746, och, när den sistnämnde
alled, sålde arfvingarne de öde tomterna för 367 daler 8 öre Smt till
färgaren Fredrik Erasmus Bismarck, som derför erlade
trettiondepen-ning den 17/9 1753. Den senare hade sålunda icke länge varit egare
af gärden, när han upplät en bod i densamma till teater. Då det i
tomtöreslängderna med bestämdhet uppgifves att tomterna ännu 1759
Iago öde, är det troligt att boden utgjorts af ett helt och hållet
pro-visionelt träskjul, något som äfven synes bestyrkas af von Eggenburgs
ansökan till magistraten, af hvilken man finner att han lade vigt pä
att fa tid att »förse sig med sådant rum, som kan vara tjenligt till en
theaters inrättande».
2 Att »komedier» uppförts i Göteborg 1752 eller tidigare är
tydligt af den predikan som komministern här, Johan Gadelius, höll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
