Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven nu ,blef orkestern en anledning till
sammanstötning med rättvisans handhafvare inom samhället, men
vid detta tillfälle af vida äfventyrligare art än någonsin
för von Blanc. Förhållandet var nemligen, att den senare,
när komedien »Konung Gustaf Adolfs jagt» uppfördes
måndagen den 15 December 1783, måste till sin stora
förbittring sakna sjelfva valdthornets muntra klang, hvilket
skulle gifvit farg åt handlingen, och när han efterhörde
orsaken, var exekutören, musikanten Johan Anders
Brickmann, ej till finnandes i orkestern. Von Blanc påstod nu,
ehuru som det tyckes ob§fogadt, att denne varit full,
hvarför han icke blott när han anträffades undfägnade
honom med stryk, utan derjemte lät — arrestera honom.
Detta skulle von Blanc låtit bli, men han försvarade
inför rätta, dit han stämdes af Brickmanrf, att åtgärden
varit fullt befogad, enär define vore »i hans tjenst och
åtnjuter 24 skill. specie för hvarje gång han gör biträde
med musik» i orkestern, samt då åhörarne genom
Brick-manns försummelse »tillskyndats allmänt missnöje liksom
ock teatern och skådespelaresällskapet skymf och
wan-heder,» hvartill kom att de ordningsregler, Blanc författat
och låtit trycka för teatern, och hvaraf ett exemplar ingafs
till rätten, uti andra punkten uttryckligen föreskrefvo, att
»hvar och en af sällskapet bör på teatern vid spektaklens
uppförande infinna sig nykter och beskedlig, såvida han
vill undgå den chican att blifva förd i arrest(!) och vara
sitt kontract förlustig».
Brickmann sökte urskulda förseelsen dermed att han,
vid det tillfälle då han bort blåsa på valdthorn, »något
förut varit nödsakad att träda ut på gatan», för hvilket
ändamål han helt enkelt gick sin väg. Detta var
naturligtvis omöjligt att försvara, men å andra sidan hade
Brickmann lika gifvet rätt deri, att det icke kunde utgöra
tillräcklig orsak till en sådan kraftåtgärd som att häkta
honom, hvarför han äfven yrkade icke blott att genast
lösgifvas, utan äfven att »Blanc för sitt våldsamma
förfarande måtte sjelf i häkte träda», och i detta yrkande
instämde stadsfiskalen såsom allmän åklagare.
Nu blef saken allvarsam, och von Blanc begärde
upp-skof för hörande af vittnen samt protesterade mot
häktningen, då han ju vore en bofast man, och då han, om så
nödigt funnes, ville ställa vederhäftige mäns borgen för
sin person.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
