Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arlequin
En, morgon, middag och qväll.
Hofmåstaren
En liten gris — — —
Arlequin (glad)
En liten gris! Min vän! En liten gris! Kom hit så att
jag får kyssa dig! Hör min vän: en liten gris morgon, middag
och qväll, och så en straxt efter frukosten — en liten gris! —
Ah! det var sannt, hvarför har jag inte fått bourgognevin?
Munskänken
Sådant känna vi inte, Ers Majestät.
Arlequin
Så mycket värre; har Ni Champagne då?
Munskänken
Nej, Ers Majestät.
Arlequin
Har Ni renskt då? Det reser ju omkring.
Munskänken
Nej, Ers Majestät.
Arlequin
Ni ha väl åtminstone piccardon?
Munskänken
Nej, Ers Majestät.
Arlequin
Nu börja de med sina förargliga Nej igen. Hva’ ha Ni för
vin då, ty något måste man väl dricka? Om inte Ni ger mig
vin, så är det omöjligt för mig att styra Ert rike, det säger jag
förut.
Munskänken
Om Ers Majestät befaller af samma sort som Ers Majestät
hade i middags; den buteljen jag då gaf var öfver 50 år.
Arlequin
Den var bra liten för att vara så gammal; Ni kan ge mig
ett halft dussin — vinet ger mig förstånd, och det behöfver jag.
Se så mina Herrar, gör mig nu den tjensten och gå Er väg; jag
har något att tala vid mig sjelf, och jag ville vara ensam.»
Ibland Arlequins betraktelser, när han derefter blifvit
ensam, öfver sin otroliga upphöjelse, inmänger sig äfven
tanken på hans Maja Stina, som han lemnat i Stockholm.
Han kan naturligtvis icke längre förbiifva henne trogen,
men vill i alla fall hålla henne skadelös och skall låta
skrifva ett vackert bref till henne samt skicka henne någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
