Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om en engelsk öfverste, sir Charles Glower, som gått i
svensk tjenst såsom öfverste för ett regemente. Han har
här förälskat sig i kommersrådinnan von Cours dotter,
Amalia, men slites emellan kärleken till henne och till
fäderneslandet, samt förebrår sig att den förra är på
väg att segra öfver hemlängtan. Amalia har äfven en
annan tillbedjare, nemligen kaptenen vid den förres
regemente, Binner, en narr som varit någon tid i Paris
och numera glömt sin svenska, hvaraf författaren låtit
blifva en följd, att en god del af dialogen föres dels på
ren franska, dels på en för den allra största delen af
publiken nästan lika obegriplig blandning af franska och
svenska. Det blir nu major Edelhjertas uppgift att
uppträda som räddare vid de konflikter, som i anledning af
rivalskapet, uppkomma, såväl mellan öfversten och
Binner, som äfven i främsta rummet mellan den förre och
Amalia, konflikter som erbjuda endast ett mycket ringa
intresse.
Den lyriska scenen riktades under denna speltermin
med tvenne musikverk af Della Maria, nemligen
Opera-Komiken, med text af de Ségur och Dupaty (1’Opera-comique),
öfversatt af Nordforss samt Duvals Den unge arrestanten,
öfversatt af Envallsson. Båda blefvo sedermera stående
repertoarstycken.
Det bör vidare påpekas, att man gaf tvenne
pantomimer, dels »Arlequins död» af Terrado, senast uppförd 1802,
samt en ny, Arlequin trollkarl, hvilken afslutades med
fyrverkeri.
Hvem som författat de tre epilogerne är obekant; den
första, Surprisen, uppgifves vara »skrifven för dagen»; den
andra kallad Utskrifningen eller Götheborgs tankesätt,
upp-gafs vara insänd och författad af en anonym, samt
uppfördes »med stor illumination, jemte en allegorisk målning
föreställande Svea, då folksången ’God save the king’ i
svensk öfversättning »sjöngs», och den tredje, Comiska
teaterns afsked, inpromtu i en akt med kupletter.
Carl Stenborg uppträdde sjelf, åtminstone i tvenne
roller, nemligen som Blondel i Konung Richard Lejonhjerta
och såsom Eremiten.
Att man slutligen denna tid utfärdade fribiljetter, intygas
af annonsen om Hedins recett den 26 April, deri det heter
att fria entréer och abonnementer upphöra för dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
