Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det oaktadt synes resultatet i ekonomiskt afseende
blifvit mindre tillfredsställande om man får döma af
följande annons:
»De dryga utgifter för dagen hvarje gång denna piece (Gustaf
Wasa) uppföres, är orsaken att jag ej ännu fått mina kostnader
för densamma ersatte, men jag hoppas vinna detta ändamål då
jag nedsätter priserna till Riksgälds ifrån hvad de förut varit i
banko, och således lemnar äfven den mindre bemedlade delen af
Stadens Resp. Innevånare tillfälle att bevista Representationen af
denna Piece. Början sker kl. 6. J. A. Lindqvist»1
Redan vid tredje uppförandet af detta skådespel den
23 Febr. voro äfven priserna nedsatta, och detta synes haft
åsyftad verkan, som man finner af en skämtsam insändare
den 29 i samma månad:
»Sedan Herr Directeur Lindqvist haft den godheten att för
de mindre bemedlades skull nedsätta priset på entrébiljetterna till
representationen af Gustaf Wasa, torde man ock, oaktadt det
ovilkorliga tillkännagifvandet »för sista gången», vilja hoppas en
ytterligare jemkning för de utfattige, samt en ännu ytterligare för
de alldeles utfattige. Det är angeläget att alla få se detta
national-stycke, ehuru förtyskadt och i det historiska temligen förvridet,
och skall Herr Directeuren för sin artighet säkert finna sig belönt
i de patriotiska vördnadskänslor, som piecen i hvart svenskt bröst
måste uppväcka, utom det att han ganska säkert hädanefter, som
sista gången, kan räkna på fullt hus.»
Man misstager sig tvifvelsutan icke om man förmodar,
att det var detta sista skäl som för direktören blef det
bestämmande ocli som gjorde att stycket kunde gå öfver
scenen den ena gången efter den andra. Teaterns ledare
satte naturligtvis värde på de talrika besöken och det
förmodligen lifliga och högljudda bifallet.
Det senare hade deremot åtminstone en vedersakare
bland allmänheten, som redan förut tagit till orda mot det
oskick, som i detta afseende inrotat sig; han yttrade sig
på följande skarpa sätt:
»Något om Applaudissements vid Konserter och Skådespel,2
Applaudera vill egentligen säga att gifva sitt bifall tillkänna.
Der man ej på annat sätt kan yttra det, sker det genom
handklappning.
Ofta, om jag vore virtuos på något instrument eller aktör,
skulle jag taga en god del af våra vanliga applaudissements för
kritik eller fint skämt, väl vetande att meningen dermed kunde
vara, liksom någon gång vid ett universitet, der en högtidlighet
1 Götheborgs Tidningar 22/2 1816.
2 Aftonbladet W/ii 1815.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
