Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D. Och vet Ni hvad, mina herrar! hvaraf det kommer sig?
A. Det har en hel månad varit mig en gåta.
D. Jo, ser Ni, min herre! På den större uppföres endast sådana
stycken, som väl hvar och en begriper, men ej hvar och en fördrar.
Herr Wildner synes ha en deciderad smak för det slags pjeser, der
sanningen uppträder obeslöjad och det fina skämtet roar sig på det löjligas
bekostnad.
A. Men min Gud! att allmänt väcka en sådan smak, är ju
ändamålet med skådespel öfver hela verlden?
D. Kan väl vara, men ej här.
B. Skall man då betala penningar för att få höra, hvad man
längesedan vet?
C. För att se sig sjelf copierad efter naturen?
D. Som par exemple Ryktet. — Obegripligt att hr Wildner för
andra gången gifvit detta stycke! Det kan man kalla att sätta sig i
opposition mot noblessen.
B. Åtminstone den del af allmänheten, som förstår något.
C. Ha herrarne sett det der »Ryktet»?
B. Inte jag.
D. Jag ej heller. Jag lät genom tredje man fråga en af aktörerna
hvartill pjesen dugde, och erhöll därigenom den upplysning,
atthufvud-personerna utgöras af tvenne bröder, begge handlande. Den ene som
är en god stackare, och följaktligen ej särdeles rik, har ett dåligt rykte,
då den andre deremot, som genom lurendrejeri och tullförsnillning
för-värfvat sig en ovanlig förmögenhet, öfver allt passerar för en hederlig och
solid man.
En fatal händelse upptäcker emellertid den senares rikedomskälla,
och ett betydligt parti förbjudet gods anhålles af gränsbevakningen.
Beslagtagaren, en vid nämnda bevakning anställd officer, afskickas för att
försäkra sig om lagbrytarens person, men initialbokstafven på de båda
brödernas namn, Fredrik och Ferdinand, ger anledning till ett misstag,
och man är på väg att för den skyldige arrestera den oskyldige,
hvilket så mycket lättare kunnat ske, som denne senare, för attsauvera
sin brors en gång stadgade rykte, vill uppoffra sin egen välfärd, och
rakt emot sanningen synes medgifva, att de förbjudna varorna verkligen
tillhöra honom. Man är likväl öfvertygad om motsatsen, oeh då den
sannskyldige brottslingen märker detta, försöker han, medelst
föregif-vande att hans brors förnamn Fredrik också börjas med F., dela
miss-tankarne, och, då detta ej lyckas honom, flyr han, polisens vaksamhet
till trots.
B. Ock så vidare — ha ha ha! Det der är ju rätt vanligt.
C. Sådant passerar ju alla dagar.
A. Då vore i sanning både staten och menskligheten att beUlaga,
eller hvem kan väl gilla den elake broderns sätt att umgås med lagar
och författningar — hans åsidosättande af livad han var vänskapen och
brodersbandet skyldig?
B. Hvarför inte? Man är sig sjelf närmast, och när den ene
brodern nu en gång fått ett dåligt rykte, och dertill var nog dum att sjelf
vilja ikläda sig förbrytelsen. —
C. Så hade hvar och en gjort detsamma som den andre, och helt
behändigt dragit sig ur spelet.
A. Äro många af samma tankar som herrarne?
B. (Afbrytande) Alla, min herre! Alla!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
