Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Någon egentlig upplösning af sällskapet förekom
sålunda icke, och till och med Lindqvist stannade qvar, trots
den uttalade afsigten att aldrig mer beträda scenen. De
som deremot verkligen afgingo voro följande: fru
Askenbom, som två år senare återfinnes vid Djurströms trupp,
Sundberg, hvilken 1822 finnes hafva öfvergått till Wildner,
Inga Aberg, samt mamsell Håkansson och aktörerne
Nordgren, Sahlström och Bjurström, hvilkas namn med
innevarande år helt och försvinna ur vår teaterhistoria.
Några af dessa, nemligen fru Askenbom, Inga Åberg
och Nordgren, förenade sig emellertid med en del af de
förutvarande kamraterna, hvilka stannat qvar en tid efter
de öfriga, och Fredagen den 7 Dec. 1821 gåfvo »några af
härvarande Theater-Sujetter», som det heter i annonsen,
en representation, dervid för första gången uppfördes
Skulden, tragedi på vers i 4 a. af Mullner, öfversatt af Ludv.
Borgström.1 * *
Händelsen tilldrager sig på Nordsjökusten af den
Skandinaviska halfön. Grefve Hugo af. Örindur (Stenberg), som
här eger ett slott, har under ett besök i Spanien vunnit
inträde i Don Carlos Valeros familj. De båda männen
blifva förtrogna vänner, men grefve Hugo förälskar sig
samtidigt i sin värds maka, donna Elvira (fru Askenbom), och,
när han vunnit hennes genkärlek men icke ser någon
möjlighet att få ega henne, dödar han, i ett ögonblick af
för-tviflan, mannen med ett skott. Ingen känner något härom,
utan alla tillskrifva det en olyckshändelse under jagten,
och när sorgtiden är ute, gifter han sig med enkan samt
hemför henne till sin borg, tillika med hennes son, den
10-årige Otto (mamsell Borg). Samvetsqvalen lemna honom
dock ingen ro, och så kommer en dag hit upp den
mördades fader, Don Valeros (Norring), för att återse sin förra
sonhustru och sin sonson, men äfven för att skaffa sig
fullt ljus i den mörka historia, som tilldragit sig under
hans frånvaro utomlands. Grefve Hugo yppar nu, först
för »systern» Jerta (Inga Åberg) och sedan för de öfriga
att han icke är hennes bror eller grefve af Örindur af
födseln, men han känner icke sina föräldrar och ingen af
1 Pjesen finnes tryckt i Kalender för Damer 1818, och är der för-
sedd med en af S. Andersson graverad titelplansch efter Nache, förestäl-
lande fjerde aktens sista scen. Pjesen annonserades i Götheborgs Tidnin-
gar 4/i2 till Torsdagen 6/i2, men spektaklet uppsköts till dagen derpå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
