Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Närmaste anledningen till bristen på åskådare torde,
förutom allmänhetens nyckfullhet, nog vara att, som redan
är antydt, söka i den dåliga penningställningen. Det är i
detta fall upplysande att taga kännedom om den rapport,
landshöfdingen grefve Axel von Rosen den 10 sept. 1821
afgifver till konungen; han yttrar att, om Göteborg i forna
tider haft rörelsekapital, så har likväl erfarenheten de
senare åren besannat, att dessa tillgångar blifvit nedlagda i
de stora och prydliga stenhus, som tillkommit efter
eldsvådorna, vidare åtgått till teckning för Göta kanal, och dels
försvunnit genom fiendens uppbringningar, hvarför utom ett
alldeles upphördt sillfiske, Kanaldiskontens och Göteborgs
diskonts indragning, kanalaktiernas till nästan intet fallna
värde, samt handelns öfvergående från Göteborg till hus på
kontinenten, vållat mångfaldiga bankrutter i staden, förstört
den utländska krediten och gjort penningställningen så
svår och tryckande, att liqvider, man och man emellan,
icke utan långa uppehåll kunna ske.
Till detta kom, särskildt för nu ifrågavarande
speltermin, att teatern hade att kämpa en hård, och, såsom det
visade sig, fruktlös kamp med en svår medtäflare om
publikens ynnest. Lindansare- och pantomimsällskapet F.
Kuhn & C:o hade nemligen på hösten året förut börjat
sina representationer på Sillgateteatern, hvarmed äfven
fortsattes den tid Åbergsson uppträdde på den andra scenen,
och de slutade först den 21 April.
Det framgår tydligt nog, att åtminstone den del af
allmänheten, som skulle besätta de billigare platserna, hellre
gick att njuta af akrobatkonster och lindansning än af det
ädlare nöje scenen kunde bjuda. För öfrigt var det
måhända föga bättre stäldt med den mera bildade delen af
allmänheten för hvilken tidningarne skulle vara språkrör.
Man kan sålnnda läsa följande:1
»Med våra teaternöjen är det nu förbi,
åtminstone för flere månader. Herr Kuhn med sitt
konstsällskap reste först, och Herr Åbergsson lär ha rest i
går. Herr Frichons färdighet i danskonsten, hvilken
vann så ovanligt stort bifall, att han t. o. m. som det
påstås måste gifva lektioner vid ljus både morgnar
och aftnar, och Herrarne Pettolettis virtuositet på flere
1 Aftonbladet 6,5 1822, i bref från Göteborg dat. 5/5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
