Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltiden - Willaert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var ännu helt och hållet underordnadt, emedan
någon sjelfständig instrumentalmusik ej existerade; på sin
höjd använde man till körens understödjande zinker
(höga blåsinstrumenter af trä, med skarp ton),
basuner och någon gång trompeter, hvilka samtligen gingo
unisont med sångstämmorna. Violinen, eller gigan,
och cithran öfverlemnades åt vandrande musikanter
och användes endast att spela upp till dans. Orgeln
var det enda instrument som hölls i aktning.
Instrumentalistema i allmänhet utgjorde en från de
vetenskapligt bildade musici, d. ä. kyrksångame, helt och
hållet skiljd klass, som bildade ett eget privilegieradt
skrå med mästare, gesäller och lärlingar, under namn
af stadspipare, konstpipare eller torablåsare. Dessa
hade ock- en egen tonskrift för sina instrumenter, eller
den s. k. tyska tabulaturen.[1] Det troligen i början
af 1400-talet uppfunna klaveret (clavichordium,
cla-vicymbalum, spinett, virginal, harpsichord) härledde
sitt ursprung från det äldre hackbrädet eller
cymbalen, som slogs med metallpinnar; klaveret var i
början ganska litet till form och tonomfång och förekom
i denna period endast uti det enskilda husliga
braket; harpan omnämnes vid denna tidpunkt knappt
mera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
